Det här med AI eller stora språkmodeller (LLM) som det egentligen handlar om är en fråga med en mängd aspekter och synsätt. På det sociala medium, Mastodon, som jag främst använder är de flesta väldigt negativa till Artificiell intelligens (AI). Jag är i allmänhet inte negativ till ny teknik och automatisering. En orsak till det är att jag arbetat i industrier under den tid när mycket manuellt…

Sill (strömming) är inte känslig för överfiske

När sillen överfiskades och bestånden kollapsade vid Island, i Norska havet och i Nordsjön på 1960- och 1970-talendröjde det bara några få år efter att fisket stoppats innan sillen var tillbaks igen. Sillen är en kortlivad pelagisk art som inte är speciellt känslig för överfiske. Andra kollapser för bestånd av små pelagiska arter har också återhämtat sig snabbt efter att ha överfiskats. Så var…

Brundtlandrapporten föreslår en tillväxt på 2-4% som en del av hållbar utveckling. Det behövs först och främst för stabiliteten, och för det andra för utvecklingen av ”grön teknologi”. På ett teoretiskt plan behöver nämligen inte tillväxt innebära någon resursförbrukning. I teorin kan tillväxten baseras helt på immateriella varor och tjänster. "Mellan åren 1990 och 2006 har Sverige nämligen minskat koldioxidutsläppen med 9 procent och samtidigt ökat tillväxten med 44 procent." (153)  Men då räknas bara utsläppen som görs i Sverige och inte de som görs där produktionen sker.  Dessutom ignoreras två allvarliga problem: dels att tillväxten i realiteten fortfarande inte har frikopplats från resursförbrukningen och utsläppen, och dels skuldens roll i upprätthållandet av resursförbrukande ekonomi (ta bara Kinas spökstäder). En skulddriven tillväxt innebär ju dessutom en förbindelse till framtida produktion och konsumtion som sålänge frikopplingen inte gjorts bara kan fördröja miljöproblemen. Sundqvist och Svante Axelsson hävdar dock att det är tillväxtens innehåll som är viktigt och att diskussionen för eller emot är överspelad. (Den enda frikoppling som har skett är den Sundqvist, Axelsson och andra gör mellan teori och verklighet.)

Sundqvist (och andra) menar att vi misshushåller med resurser därför att de inte alltid har ägare och ett pris. "Mycket talar för", skriver Sundqvist, att det sätt vi mäter och den syn vi har på tillväxt styr samhällsutvecklingen. - "Ibland verkar det som att våra ekonomiska system är så konstruerade, att de fordrar tillväxt för att avvärja sammanbrott." (158)

Jeffrey Frankel (2009) har tydligen visat på koppling mellan ökad handel och ökad CO2-utsläpp.

Den ekonomiska teorin betecknar haven, ozonskiktet, biologisk mångfald etc som "kollektiva nyttigheter". Dessa måste få ett pris på "rätt" nivå. "Kollektiva nyttigheter" leder nämligen till överutnyttjande. Miljöekonomi handlar om att försöka tillskriva pris till diverse utomekonomiska företeelser.

Polluter Pays Principle (PPP) är ett försök att låta marknadens mekanismer verka för hållbar utveckling. Kostnaden för miljöpåverkan bakas in i priset. Tre styrmetoder: utsläppsskatt, utsläppsrätter, och regler/förbud.

Begreppet "hållbar utveckling" försöker ringa in miljömässiga problem med sociala och ekonomiska, och begripa deras samverkan på ett sammanhängande vis. Men någon rigorös begreppslig utarbetning har inte gjorts och inte oväntat rymmer det därför flera problematiska aspekter. Begreppet formulerades först av Lester Brown 1981, men kom att användas brett först i och med den sk ”Brundtlandsrapporten” (Vår gemensamma framtid, 1987). De definierade hållbar utveckling som: "Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att öventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillgodose sina behov." En grundförutsättning för detta är ekosystemens förmåga att återhämta sig. En följd är att hållbar utveckling inte är ett tillstånd utan en kontinuerlig process. Kommittén insåg fort att människans samspel med "miljön" kräver ett brett perspektiv. De gav begreppet tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ingen dimension kan isoleras från de andra utan att det återverkar negativt. Olika förutsättningar ger så klart olika strategier för hur hållbarhet ska uppnås, men samutveckling är i alla fall viktigt eller avgörande. Ekologisk hållbarhet är dock i hög grad en grundförutsättning och sätter därför ramarna för ekonomin och det sociala. Den sociala dimensionen är den mest diffusa då den innefattar mänskliga "behov" och "kultur". Gränsdragningen gentemot ekonomin exempelvis blir lika diffus. Frågor kring bostäder, infrastruktur och institutioner har till exempel inordnats under det sociala. Så kallat ”socialt kapital” lyfts fram liksom andra problematiska begrepp som ”tillit”. Många antaganden görs som inte expliceras och dimensionernas komplexa samspel behandlas inte. Den ekonomiska dimensionen utgår från den typiska nationalekonomiska förståelsen av ekonomin som ”hushållning av resurser”. ”Hållbart” blir i denna dimensionen då ”stabilitet” och långsiktighet. Självfallet är den ekonomiska dimensionen av begreppet hållbar utveckling den mest ifrågasatta, i regel då med tillväxten som central fråga.

Försök till konkretisering gjordes 1992 med Riodeklarationen och handlingsprogrammet Agenda 21. Handlingsprogrammet, som är icke-bindnande, lägger relativt stor vikt på kommunerna. I praktiken har det ofta resulterat i informationskampanjer, och stor vikt har lagts på "medborgerligt deltagande". Gällande näringslivet har ISO 26000 identifierat ett antal områden för "socialt ansvarstagande". Tam kritik riktas mot "kortsiktighet" som inte beaktar "hushållning av resurser". Kodord som genomsyrar dokumenten än samverkan, harmoni, balans, etc. "Situationen är paradoxal" (om man saknar en förståelse av det kapitalistiska produktionssättet).

Det har sedemera gjorts en skillnad mellan svag och stark hållbarhet, där stark innebär att vi endast får ta ”räntan” av resursernas naturliga återväxt. För svag introduceras (ytterligare) en rad kapitaltermer: naturkapital, realkapital, humankapital, och socialt kapital. Summan av kapital får då inte minska över tid. Vilka behov som gäller specificeras en aning genom att ”världens fattiga” ges högsta prioritet. I Brundtlandsrapporten utmålades fattigdom som ett ohållbart miljöproblem eftersom fattiga ibland tvingas förstöra sin omgivning för att överleva.

Mänskliga behov delas in i primära (som rör det fysiologiska/biologiska, som mat, vatten, etc) och sekundära (av social och individuell art, som trygghet, respekt, etc). Utgångspunkten som antagits är Maslows behovstrappa. – Men det finns en tydlig diskrepans när man kollar på den faktiska konsumtionen, som inte följer behovstrappan särskilt väl. Trots flörtandet med filosofi hos både Gulliksson och Sundqvist är det ingen som ens närmar sig frågan om subjektivitet. Istället förklaras diskrepansen som en slags adaption (anpassning), det vill säga de naturaliserar subjektiviteten. Dessa aspekter av mänskliga ”behov” problematiseras över huvud taget inte. Varken i grunddokumenten eller i andrahandslitteraturen.

Genomgående förutsätts att ekonomin inte får äventyras. Rikedom problematiseras aldrig. Och det poängteras att hållbar utveckling och jobbskapande går hand i hand.

För tillämpningen en hållbar utveckling, från politiskt håll, har stadsplanering fått en strategiskt viktig roll.

För olika sorters människor betyder olika saker olika mycket. Det finns värstingbilsmänniskor som anser att livet handlar om att ha en värstingbil med värstingfälgar, och att värdeminskning är ballt. Det finns shoppingmänniskor som anser att livet handlar…

Sprid din information till nära och kära!

Den här bilden har delats mer än 18 000 gånger på facebook. Jag blir påmind om att plast är ett STORT globalt miljöproblem. Faktum är att det finns enorma mängder ansamlingar plast i Stilla havet och Atlanten. Fiskar och andra djur dör för att de äter plasten. National Geographic skriver kortfattat. 

I Sverige märks inte mycket av plastproblemet, vi konsumerar varor förpackade i plast så det står härliga till. När jag för ett tag sen började sortera ut all plast, för att stoppa den i en återvinningscontainer istället, minskade mina brännbara sopor med kanske 75 procent. För kanske 5 år sedan var jag på Magasin 3 och såg en utställning där et var en konstnär som hade samlat på sådana där genomskinliga plastförpackningar som man bland annat levererar vindruvor i. Jag tänkte att jag skulle leta reda på det och visa det här men jag lyckas inte utan bjuder istället på en film med två plastkonstnärer.

One Plastic Beach from High Beam Media on Vimeo.

Jag tror att världen skulle bli lite bättre om vi lät bli att tillverka och använda så mycket plast som vi gör idag.