Ved baby.
Då var vi igång med stora vedprojektet i år då. (Obs, ett av dem iallafall. Det är mycket ved nu överallt.)
Det är jävligt soft att arbeta med faktiskt. Mycket trevligare än att sitta på något sunkigt gym och lyfta någon sunkig vikt. Lika klibbigt svett under armen ändå. Och en sjuk nöjdhetskänsla när man ser hög efter hög minska och stapel efter stapel öka. Sedan är det meditativt samtidigt. För man kan inte prata med någon samtidigt pga oljudet från kapen och klyven och hörselskydden på det. Så man är fast i sitt eget huvud (vilket skulle kunna vara en negativ grej i vanliga fall). Arbetet är så pass slentrian att man inte behöver vara så uppmärksam hela tiden (kanske därför folk förlorar armarna lite höger och vänster i vedarbetet) och man kan gå omkring och klura på både det ena och andra. Men det bästa av allt är sedan när vintern kommer, den kan jävlas bäst den vill, vedboden är proppfull och det behövs mer än några 20 minusgrader för att stjälpa mig.
