#klubbscen

Det finns ett fenomen som är abstrakt men ändå väldigt påtagligt. Man kan inte sätta fingret på varför det är så men ändå är det så. Det finns egentligen överallt och klubb- och djvärlden är inte ett undantag.

Många killar som är klubbarrangörer och djs är väldigt medvetna om att tjejer inte får lika mycket uppmärksamhet som dem och de kanske till och med kallar sig feminister, men ändå är det en stor del av dem som stänger ute det andra könet.

Det är ingen ovanlig syn när man besöker en klubb i Malmö att några killar står bakom djbordet och spelar för sina kompisar, också killar som står frontrow. Att det finns andra människor i rummet reflekteras det oftas inte över, för de spelar för sina killkompisar längst fram och musiken är anpassad därefter. Det hela verkar mer gå ut på att imponera på sina kompisar än att bedriva en klubb. Så småningom kommer dessa frontrowkillar att bjudas in bakom djbordet, då dyker det upp nya frontrowkillar och väntar på sin tur att bjudas in i finrummet. Det blir som nån slags 1800-tals monarki(ja vårt klubbnamn har inget med situationen att göra) där kronprinsen ärver efter kungen och prinsessorna får stå vid sidan om. På sina affischer står de där, åtta killar med makt, en dyster bild av klubblivet.

Det intressanta är att dessa killar förmodligen kallar sig feminister, men de har aldrig reflekterat över att de medvetet eller omedvetet stänger ute tjejer. Dessa killar kallar jag dudebags, dudes som är douchebags. Dudebags är lätta att identifiera, de står ofta i grupp och hyllar andra killar. Det är snubbar som gör saker för och med sina killkompisar som de tycker är kul. De kallar sig gärna feminister men ser inte att de är del av större strukturer och eftersom de redan kallar sig feminister så står de på rätt sida, alltså behöver de inte ta ansvar.

Av nån anledning är det mer vanligt i electroklubbsfären. Mixa dubstep eller house kräver viss skicklighet och vissa anser att "tjejer inte är lika bra djs eftersom de inte behärskar tekniken lika bra som killar".