#julkalendern

”Mumien, som Skoog brukade skjuta pilbåge mot när han hade riktigt tråkigt, hade kommit till butiken någon gång när han var liten.” (s. 23, Svarta hål och farliga änglar)

”Mumie, ankommen till Kapernaum den 13 december 1944. Adressaten okänd.” (s. 66)

Alltså var Skoog ett barn år 1944. I Jul i Kapernaums elfte avsnitt ser Klopstock och Krampus tillbaka på några minnen från när de och Skoog var barn. Vilket förstås antyder att de tre är jämnåriga.

Om Klopstock, Krampus och Skoog var barn år 1944, så föddes de antagligen omkring 1940. I julkalendern är det ju 1995, vilket då skulle innebära att de tre är cirka 55 år gamla?

Siktar in mig på tre kapitel men får förstås se hur lång/kort den blir i slutändan! Håller på att samla ihop mina anteckningar för första kapitlet och ska strax renskriva

Älskar denna fråga!!! Har funderat på detta en hel del, men många olika julkalendrar är ju bra på olika sätt så de kan ju vara lite svåra att jämföra. Men här är några julkalendrar som jag tycker mest om🕺🕺

Jul i Kapernaum (1995)

Tjuvarnas Jul (2011)

Trolltider (1979)

Julens Hjältar (1999)

Pelle Svanslös (1997)

Barna Hedenhös uppfinner julen (2013)

Dieselråttor och sjömansmöss (2002)

Spökjul på Dimmeborg (2025, visserligen en radiokalender)

Sunes Jul (1991)

Tidstjuven (2025)

En riktig jul (2007)

En hederlig jul med Knyckertz (2021)

Albert och Herberts julkalender (1982)

Mirakel (2020)

Kronprinsen som försvann (2022)

Ture Sventon privatdetektiv (1989) (föredrar böckerna och andra dramatiseringar)

Selmas Saga (2016)

Hotell Gyllene Knorren (2010)

Fem myror är fler än fyra elefanter (1977) (Tyckte väldigt mycket om den som barn, omkring treårsåldern)

Teskedsgumman (1967) (Kändes fel att inte ha med den)

Honorable mention: Mysteriet på Greveholm. Jag är nog helt oförmögen att bedöma Greveholm 1&2 gentemot andra julkalendrar då jag är så pass fäst vid dem. På samma gång är Greveholm ganska svårbedömd i sig. Den är ju så oerhört ikonisk men samtidigt har den en del som sänker, framförallt alla plot holes. Som sagt svårbedömd.

Ettan och tvåan i sig är svåra att jämföra då de har olika styrkor och svagheter, men i stort sett tycker jag om dem lika mycket. Rent nostalgimässigt är jag rätt så opartisk eftersom jag såg ettan i skolan samtidigt som Grevens Återkomst sändes i TV år 2012.

Ett exempel på tvåans största styrkor är just att Jean och Staffan är mer väletablerade som karaktärer i uppföljaren, då Jesper och Dan inte riktigt gav dem en stabil röd tråd i ettan. I tvåan är spökena skrivna på ett säkrare sätt än i ettan då Jean och Staffan nu hade möjlighet att etableras lite mer som karaktärer. 1996 års J&S beter ju sig ganska motsägande mellan vissa scener, något som blir ännu tydligare när man jämför ettan med boken, där många av dessa scener antingen har bytts ut eller ändrats/renskrivits för att bli mer sammanhängande gentemot J&S:s personligheter och dynamik. I vissa fall har de ju till och med bytt repliker med varandra då det lämpade sig bättre.