#holytrinitybrompton

Efter att ha gått raskt med barnvagnen i den varma juniförmiddagen på de små gatorna och trapporna några kvarter nordväst om Stureplan hittar jag adressen - Smala gränd. Grunderna i de gamla stenhusen har satt sig och husen lutar. Fasaderna ser alla liknande ut, men över den rundade portingången står texten "Roseniuskyrkan" i diskreta versaler, vilket intygar att vi har hittat rätt. I trappuppgången möter oss orgelljudet från ingångs-psalmen. Vi placerar vår barnvagn bland de andra och tar trapporna upp till kyrkolokalen.

Roseniuskyrkan är ett fint återseende. Kopplingar till både deltagare och kyrkobyggnad finns från tidigare. På tidigt åttiotal besökte jag kyrkan tillsammans med min far, som då predikade där. Några av deltagarna känner jag från tidigare. Vi sätter oss ner på en ledig bänk ett par rader från slutet. Efter gudstjänst är det picknick i Humlegårdens park med tid och möjlighet att prata och umgås.

Under resor har det för mig blivit en kär vana att uppsöka en gudstjänstfirande församling. Inramningarna och miljöerna för de olika församlingarna varierar. London har den stora pulserande Holy Trinity Brompton karakteriserad av många nyskapande idéer. New York har de svarta gospel-sjungande församlingarna i Harlem och mindre lutherska på Manhattan. På amerikanskt maner inbjuds alla nya deltagare att stiga upp och man välkomnas med applåder och hälsar på bänkgrannarna. På Cypern hölls mässa i ett litet ljust kapell med några turister närvarande. Att delta i en lokal gudstjänst konkretiserar trosbekännelsens avsnitt om en "helig allmännelig kyrka". En global, gudstjänstfirande kristenhet, som samlas kring och med en uppstånden Kristus.