Knyta geogebror till svenska gymnasiets centrala innehÄll? HÀr gör vi det.

#dc comics#dc#dc fanart#batman#bruce wayne#tim drake#batfam#dick grayson#batfamily



seen from United Kingdom

seen from TĂŒrkiye
seen from Brazil

seen from Germany
seen from Russia

seen from United Kingdom

seen from United States
seen from Germany

seen from United Kingdom

seen from United Kingdom
seen from United Arab Emirates

seen from Canada
seen from Syria
seen from United States
seen from United States
seen from United States
seen from Italy

seen from TĂŒrkiye

seen from Malaysia
seen from United States
Knyta geogebror till svenska gymnasiets centrala innehÄll? HÀr gör vi det.

Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
A few of the reasons Gy 11 sucks
Gymnasie 11 is the school reform from 2011 that is valid for the gymnasie-schools (kind of like high school in Sweden with some differences). In the third and final year you have something called a "gymnasiearbete",and many of the things with this have been changed with the reform,and they ALL SUCK.
Here's why
Drömmen som var GY11
Det fanns en dröm som var GY11, den var sÄ skör att bara man viskade den sÄ hotades den att försvinna med vinden (parafraserar Marcus Aurelius). Jag har skrivit om bÄde det positiva och det negativa med GY11 och detta inlÀgg handlar mer om hur det implementerats Àn vad GY11 Àr rent teoretiskt (som jag redan tidigare lovordat).
Svenska politiker har inte tagit ansvar för skolan i det praktiska, man har sjösatt en reform av skolan som pÄ pappret lovade ge mer tid och pengar till skolorna, mer rÀttvisa förhÄllanden för eleverna, en starkare lÀrarroll och framför allt en skola som skulle nÄ fler mÄl. Det Àr vÀldigt lÀtt att skriva vackra ord som fÄngar intresse, desto svÄrare Àr det att genomföra lösningar rent praktiskt. I verkligheten sÄ Àr lÀrarlegitimationen ett stort fiasko (se tidigare inlÀgg om detta), syftet var att stÀrka och legitimera lÀraryrket - resultatet blev att lÀrarlönerna pÄ en del orter faktiskt effektivt sjönk (se bl.a. Frostenssons studie), elevpenningen (alltsÄ den mÀngd pengar varje skola fÄr per elev) sjönk, lÀrarlegitimationen hanterades pÄ ett sÄ slarvigt sÀtt att lÀrarstatusen behandlats styvmoderligt. RÀttvisan för eleverna har inte heller uppnÄtts dÄ olika skolor implementerat GY11 pÄ olika sÀtt, dÄ det inte gjorts nÄgra tydliga precisa instruktioner och uppföljningar - och nÀr jag lÀser lÀrarbloggar sÄ ser jag att det Àr mÄnga lÀrare som pÄ egen hand fÄtt efterforska vad Gy11 innebÀr för dem. Ingen fortbildning pÄ en del skolor med andra ord.
För eleverna som börjar Gy11 innebÀr detta nationellt att de i vÀrsta fall Àr försökskaniner - de Àmnesintegrerande syften som regeringen och skolverket gett i uppdrag Àr för mÄnga lÀrare en ren parentes. I twitterflödet sÄ har jag lÀst kommentarer som pekar pÄ att mÄnga lÀrare Àr sÄ trötta pÄ alla nya ansvar de skall axla att de responderat mot Gy11 med ren apati. De fortsÀtter undervisa som vanligt helt enkelt, fast med nya Àmnesplaner. Detta Àr givetvis symtomatiskt för att den sÄ-kallade satsning regeringen gjort pÄ skolan mer eller mindre i praktiken Àr ett stort misslyckande.
Samtidigt fortsÀtter LRF skrika efter högre löner. SjÀlv har jag uttalat mig i detta Àrende och jag vill Äterigen understryka att jag hellre ser att skolan istÀllet pÄ riktigt hanteras som den vitala samhÀllsfunktion den faktiskt Àr. Ingen av vÄra politiker, inte ens riksförbundet tar Àrendet pÄ allvar utan mal istÀllet populistiskt pÄ om högre löner. Högre löner ger inte mer timmar per elev, högre löner gör inte att elever som hamnar mellan stolarna istÀllet fÄr en trygg skolgÄng och lösning, högre löner löser inte problemet med lÄg mÄluppfyllnad i mÄnga Àmnen. Högre löner gör bara att samtliga lÀrare som idag arbetar som lÀrare fÄr mer pengar pÄ sitt konto, vare sig de förtjÀnar det eller inte.
Förslag för förÀndring
En lÀrares förslag var att vi skulle implementera och anstÀlla lÀrarassistenter i Sverige som sysslar med allt det dÀr som stjÀl tid frÄn lÀrare som inte Àr direkt kvalitet för eleverna. Mitt förslag Àr att man ovanpÄ det pÄ fullaste allvar tar tag i de ungdomar som har sÄna hemförhÄllanden att de inte klarar av skolan. Att man satsar till hundra procent pÄ unga mÀnniskors trygghet. Som jag tidigare skrivit sÄ Àr skolan inte en prioritering för mÄnga ungdomar för de har förÀldrar som inte har tid med dem, som missbrukar, som inte fostrar och uppfostrar. Varför finns det inte en reell insats för att pÄ riktigt skydda och hjÀlpa dessa ungdomar, extra kvÀllsstöd och studiehjÀlp. En del skolor tar pÄ sig detta ansvar sjÀlva och stÄr med coachtider, mattestugor och sommarskolor. Men det blir ofta halvdana lösningar dÀr ingen pÄ riktigt har mentorsrollen för ungdomarna och har tid att prata med dem pÄ riktigt och hjÀlpa dem mot en framtid som inte Àr en del av den enormt vÀxande ungdomsarbetslösheten som i sig gör att mÄnga Àr deprimerade, framtidsovissa och skiter i skolan.
En mer optimistisk lÀrare skulle givetvis sÀga att den betydande majoriteten (70-80%) av ungdomar har en trygg och god skolgÄng, och att "det löser sig". Visst Àr det sant att det finns mÄnga som utan problem gÄr igenom skolan, och klarar sig bra vare sig skolsystemet heter Lpf94 eller Gy11. För dem handlar den typ av reella reformer jag pratar om "bara" om ökad trygghet, ökad mÄluppfyllnad, och sÄ vidare. Men för mig sÄ Àr det ofattbart att sÄ mycket pengar lÀggs ner pÄ marknadsföring, mellanchefsresurser, representation, möten och sÄ vidare - och nÀr jag tittar pÄ Almedalen sÄ har jag inte hört ett enda allvarligt stöd för landets ungdomar, utan istÀllet Àr det samma tomma ord och klyschor som yttras. För mycket vackra drömmar och ett jÀvligt tafatt försök att realisera dem.
Drömmen som var Gy11 Àr i blÄsvÀder och hur mycket Àn vissa skolor och lÀrare tar uppdraget pÄ fullaste allvar, som vi faktiskt gör, sÄ krÀvs en rejÀl satsning frÄn regeringens sida för att realisera drömmen. Utan realistiska mÄl, resurser och uppföljning sÄ Àr och förblir Gy11 en dröm, och ingen skola eller lÀrarkÄr kan trolla med knÀna för att göra vin av vatten.
GymnasielÀrare 2011
Att arbeta som lÀrare 2011 Àr spÀnnande, förmodligen precis lika spÀnnande som tidigare med en modifikation, den förÀndring som pÄverkat gymnasieskolan. Med förÀndringen kom en hel del förbÀttringar, som tuffare och tydligare krav i olika gymnasieÀmnen och program med snÀvare definitioner av kunskapskrav och betyg, men ocksÄ en tydligare riktlinje för lÀrare kring betygsÀttning. SÄ lÄngt allt gott, med kanske nÄgon smÀrre justering sÄ hade detta varit fantastiskt.
Med införandet av lĂ€rarlegitimation sĂ„ vill skolverket sanktionera lĂ€raryrkets status, samt göra yrket mer attraktivt. HĂ€r hopar sig dock en hög problem sĂ„som att det fortfarande inte finns nĂ„gon i detta land vars ansökan lett till en lĂ€rarlegitimation. Detta givetvis grundat i den enorma mĂ€ngd ansökningar som skickats in, men ocksĂ„ den problematik som att verifiera bakgrundsinformation och sĂ„ vidare. För oss estet-medielĂ€rare med yrkesbakgrund sĂ„ vet helt enkelt inte skolverket i dagslĂ€get hur vĂ„r behörighet kommer att se ut, eftersom vĂ„ra program i mĂ„nga fall tidigare definierats som yrkesförberedande och mĂ„nga yrkesmĂ€nniskor arbetar som lĂ€rare sĂ„ finns en diskrepans mellan lĂ€rarutbildningars innehĂ„ll och Ă€mnens utseende och innehĂ„ll.Â
Problem finns ju givetvis inte nĂ€r det Ă€r en lĂ€rare som undervisar i gymnasiegemensamma Ă€mnen sĂ„som svenska, engelska, matematik och sĂ„ vidare. VĂ€rre blir det dock nĂ€r det kommer till Ă€mnen som Design, Grafisk kommunikation, Fotografisk Bild, Film och TV-produktion och sĂ„ vidare. LĂ€rare med yrkesbakgrund som gĂ„tt VAL (fd. SĂL)-utbildningar inom mediebranschen sitter just nu och funderar över huruvida de kommer att anses som behöriga i Ă€mnen som de har yrkesbakgrund och kunskap i och kanske undervisat i under tio Ă„r eller mer, och inget klart besked frĂ„n skolverket kommer inom de nĂ€rmaste mĂ„naderna.Â
Givetvis innebĂ€r detta en problematik dĂ„ man ska utfĂ€rda legitimationer, om en medielĂ€rare inte av staten anses vara behörig att sĂ€tta betyg i ett visst Ă€mne lĂ€ngre sĂ„ innebĂ€r detta en vĂ€ldig problematik för respektive lĂ€rare, och ingen klarhet i vilken utbildning som förvĂ€ntas av staten för att undervisa i estet- medieĂ€mnen som tidigare haft en tydlig yrkeskoppling. Man har utformat högskoleförberedande utbildningar av estet-medieprogrammen, utan att det nödvĂ€ndigtvis finns en tydlig koppling mellan programgemensamma Ă€mnen och programfördjupningarna och de utbildningar som tillhandahĂ„lls av lĂ€rarutbildningarna i landet.Â
Vidare problematiskt blir det givetvis för skolor med dessa medieprogram nĂ€r de ska anstĂ€lla lĂ€rare för att befolka sina utbildningar. Ăr en lĂ€rare som enligt högskolorna/universiteten lĂ€st ett medieprogram, eller ett mediekommunikationsprogram behörig att undervisa i Grafisk Kommunikation, eller Ă€n mer problematiskt, Film och TV-produktion? Ska en sĂ„dan lĂ€rare ha lĂ€st filmkunskap? Men det Ă€r ju en teoretisk kurs. FĂ„ riktlinjer finns hĂ€r, och det Ă€r klart diffust. Tillika undrar man hur en lĂ€rare som varit behörig i filmkunskap och film och tv-produktion (t.ex.) för tjugo Ă„r sedan kan vara behörig idag, med dagens digitala teknik? Ska en hel generations medielĂ€rare avaktualiseras för att de gĂ„tt en gammal utbildning, eller ska staten bekosta vidareutbildningar för dessa lĂ€rare dĂ„ de helt enkelt mĂ„ste skolas om?
SjÀlv Àr jag riktigt förvirrad, och diskussioner med skolverkets anstÀllda, via twitter och e-post har inte gjort mig nÄgot klokare. Inte ens universitetet eller högskolan jag fÄtt mina lÀrarutbildningar och programutbildningar pÄ kan svara annat Àn i abstrakta termer sÄsom "det borde du vara". Jag Àr övertygad om att jag inte Àr ensam om detta.