#fasterna

Naturvårdsdag i Alby, Fasterna 8 nov

Denna dag ägnades åt en sedan länge igenväxt betesmark som man till stor del inte tar ut någon miljöersättning för. Backen ner mot Mjölsta-gärdet vid Skedviken röjdes på fr.a. ung asp och lönn samt nypon. Grövre delar sparas som ved och riset läggs på hög i mindre känsliga delar av området. 

Projektet är ett samarbete mellan markägare och arrendatorn Jörgen Åhman vars nötkreatur betar marken. Jörgen och Daniel Swartling körde motorsåg hela dagen och stundtals var det tre maskiner som gick samtidigt. Lyckligtvis hade vi även många tappra som släpade materialet, nästan alla från byn. Nämnas bör också att Jan-Eric Nilsson i Lillhammar gör en mycket fin insats som samlar ihop riset med hjälp av huggarvagn med klo.

Naturvårdsdag i Fasterna

19 april ordnades projektets första naturvårdsdag i trakten Fasterna. Objektet var den vackra björkhagen som ligger utmed vägen intill avfarten till kyrkan, och kallas Ösby gravfält. Vi bedömde det som intressant fr.a. eftersom det ligger så till att många människor har möjlighet att njuta av det. Vi fick senare veta att länsstyrelsen bedömt att betesmarken har vad som kallas särskilda värden, vilket förstås gjorde det ännu mer intressant.  Nyponrosen kan är för många ett lantbrukare ett stort bekymmer men den kan också bidra till höga naturvärden om man lyckas hålla efter den. På Ösby gravfält krävdes stora insatser eftersom ganska stora arealer växt igen med grov nyponros som skuggade och försämrade foderkvalitén.  Den för dagen samlade arbetsgruppen röjde därför bort nypon för att öka ljusinsläppet och begränsa artens utbredning. För en hållbar skötsel av betesmarken bör man försöka röja så att djuren kan beta där det en gång växt nyponros, annars växer allt tillbaka på kort tid. Vi gick därför fram först med slyklinga och putsade senare ner stubbarna med röjklinga för att korna inte skulle rata växtligheten där vi röjt. Vi såg också till att lämna mellanrum mellan nyponbestånden för att djuren ska ha möjlighet att gå och beta i dessa. På så vis kan man undvika att nyponbestånden växer ihop. Det är i marker som dessa viktigt att lämna tätare avgränsade bestånd av nyponros till häckande fåglar. Törnskata och törnsångare är två fågelarter som trivs utmärkt på Ösby gravfält. Täta solitärer av nyponros, omgivna av naturbetesmark med rikligt ljusinsläpp är en gynnsam miljö för dessa fåglar som bygger sina bon i skydd av törnarna. Även andra fågelrarter tar gärna skydd i buskarna. 

Susanna Swartling blev denna vår nominerad till Roslagens Naturvårdspris. Läs mer här: http://norrteljetidning.se/2.29283/1.2984894-kandidat-4-hon-vardar-och-ger-liv-at-faltgentianan

I slutet av maj tog Susanna en av sina många promenader i Alby hage i Fasterna. Här följer några iakttagelser i text och bild.

Nu kommer bl a orkidén tvåblad, som på bilden har en liten blomknopp som är på väg upp.

En annan säregen växt som visar sig nu är låsbräken (botrychia) som verkligen gillar de här magra betesmarkerna. Den tillhör de hotade arterna och behöver verkligen gynnas med hjälp av att hävden bibehålls. Den ansågs ha trolldomsegenskaper och "förmår öppna alla lås och bojor samt finner dolda skatter".

En åldrad gammal björk som blivit högstubbe och boplats åt hålhäckande fåglar, fladdermöss alla möjliga kryp. Den står kvar, och så ska det vara.

Fältvandring i Fasterna

Lite typiskt för denna försommar var vädret när vi samlades i Alby, Fasterna måndag 16 juni. Det var kyligt och blåsigt men det spelade faktiskt inte så stor roll. Betesmarkerna i Alby är av så pass hög kvalité att ett ogästvänligt klimat inte bekommer naturintresserade besökare. Det man fr.a. slås av när man vandrar i Alby är den ständiga aktiviteten bland gulsparvar, törnsångare och andra fågelarter som gynnas av betesdrift. Kvällens förnämligaste fynd var två hanar av hämpling i revirstrid samt en hane av törnskata. Något annat som är mycket slående är hur marken är full utav växtarter av det slag som indikerar kontinuerlig hävd. Man kan inte gå många meter utan att notera exempelvis höskallra, darrgräs (bilden), kamäxing eller nattviol. Letar man lite noggrannare kan man även hitta solvända, jungfrulin, låsbräken, tvåblad och ormrot (bilden). På en undanskymd plats kunde vi se spåtistel och med hjälp av Susanna lyckades vi hitta ett exemplar av den mycket sällsynta fältgentianan. Den typ av fältgentiana som växer i Alby blommar först c:a 20 juli. För att få en skymt av den i full prakt gäller det att hålla sig framme då eftersom blomningstiden är mycket kort. Följ bloggen för vidare uppdateringar om fältgentianans blomning i Alby,

Läs mer om fältgentianan: http://bit.ly/1jvHJSo

Insatser från markägare i Fasterna

Idag tog vi, tillsammans med två representanter för trakten, en promenad från Fasterna k:a till Alby. I de bistra vindarna värmde synen av Skedvikens betade stränder och kanske fr.a. av de spår av röjningsarbete man kunde se utmed dessa. Nästan överallt fanns små högar som vittnade om att markägare ansträngt sig för att hålla efter sly och buskar. Det är ett evigt arbete som tynger många men resultatet av det är ofta mycket belönande. 

På bilden kan man se hur vackert belägna Uggelnäs gård plötsligt framträder från Albys fina betesmarker när stenmuren röjts fri från sly. Stenmurar är vackra och gynnar biologisk mångfald men framför allt ska man komma ihåg att det är bondens eget monument över sitt arbete.

Uppstartsmöte för trakten Fasterna