Detaljer.
Bland alla tankar pĂ„ hur vĂ„ra vĂ€rldsbilder pĂ„verkas och vrids av vad vi hör och lĂ€ser i media, Ă€r det en som stĂ„r ut sĂ€rskilt just nu. Sprungen ur ett tungt och lĂ„ngvarigt missbruk av Filip och Fredriks podcast handlar den om hur man, genom att vara sĂ„ precis som möjligt i det man berĂ€ttar, kan fĂ„ nĂ„got som saknar all form av substans att lĂ„ta intelligent (för att inte sĂ€ga brilliant), trovĂ€rdigt och framför allt fullkomligt. Hundraprocentigt. Sant. Detaljer gott folk. Itâs all about detaljer. Jag Ă€lskar att lyssna pĂ„ Filip och Fredrik. Det Ă€r kul, skarpt, intressant, proffsigt. MEN - och detta Ă€r sÄÄÄ viktigt (och trÄÄÄkigt!!) att komma ihĂ„g - det Ă€r i sjĂ€lva verket inget annat Ă€n kvĂ€llstidningsjournalistik i radioformat. Den goda historien vinner i nio fall av tio över den tristare, mer komplexa verkligheten. SĂ„ fort man skrapar lite pĂ„ ytan, sĂ„ fort de sĂ€ger nĂ„got om nĂ„got som man rĂ„kar veta nĂ„got om, mĂ€rker man att det finns inget dĂ€r. I bĂ€sta fall ett löst antagande. SkrĂ€mmande ofta helt TOMT. Det kan vara smĂ„, helt betydelselösa detaljer, men som levereras med sĂ„dan precision och sĂ€kerhet att de ger sin historia full legitimitet. De silar in under huden som om den vore nĂ„t jĂ€vla sĂ„ll och lĂ€gger sig i ryggraden nĂ„gonstans dĂ€r de bildar jordmĂ„n. Humus. SĂ„nt dĂ€r. Som mina andra tankar och Ă„sikter ska vĂ€xa i. LĂ„ngsamt, lĂ„ngsamt formas vĂ€rlden om till en vĂ€rld dĂ€r Dag Hammarskjöld vĂ€l var nĂ„n gubbe som typ dog i en flygkrasch i Afrika(?) (Ă„t de upp honom sen?), StockholmsmĂ€ssan ligger i Solna och de allra flesta i sjĂ€lva verket befann sig pĂ„ en viss, specifik klubb i New York pĂ„ 90-talet (pĂ„ 70-talet och 80-talet ocksĂ„ för den delen) och drog i sig enorma mĂ€ngder kokain.















