The devil's best trick was convincing the world that he didn't exist
"Du vet att jag inte Àr rasist..."
"Jag Àr absoluuuut inte rasist!"
Fraser som oftast levereras i kombo med nĂ„got rasistiskt.Â
Jag har sĂ€llan hört  "jag hatar [insert ethnic minority] ". De fĂ„ gĂ„nger jag nĂ„gon skrikit "guling, stick hem" har den skrikande haft rakat hĂ„r och bombarjacka.Â
De flesta gĂ„nger jag hört slibbiga kommentarer om asiatiska brudar, importfruar, "lustiga" imitationer av ett sprĂ„k jag förmodas prata, "festliga" stridsrop a la asiatisk kampsport och pĂ„ andra sĂ€tt blivit reducerad till nĂ„got mindre Ă€n vad jag Ă€r, sĂ„ har det uttalats av folk som uttryckligen kallar sig antirasister.Â
Följande fraser uttalas/skrivs vanligtvis av folk som ABSOLUUUUT  inte Ă€r rasister:Â
Jag vet inte hur mĂ„nga gĂ„nger jag har hört "Jag ser inte fĂ€rg". För det första tror jag inte pĂ„ det. Jag har fĂ„tt för mĂ„nga frĂ„gor som endast baseras pĂ„ mitt utseende för att tro pĂ„ det. Jag har faktiskt inte problem med att folk ser fĂ€rg. Jag har större problem med att folk pĂ„stĂ„r att de inte gör det.Â
Problemet Ă€r inte att folk ser fĂ€rg. Problemet Ă€r hur de tĂ€nker och agerar utifrĂ„n detta. Samt att de lĂ„tsas att fĂ€rg inte existerar. Samt hur reaktionen blir nĂ€r detta problem tas upp.Â
http://www.svt.se/nyheter/sverige/statliga-foretag-samre-pa-mangfald
Vad folk inte ser Ă€r sitt eget privilegium. Med privilegium följer ansvar och dĂ€rmed skuld. Ingen vill kĂ€nna skuld. Hence alla ursĂ€kter, bortförklaringar, bagatelliseringar och lögner.Â
Detta resulterar i att kampen mot rasism blir sĂ„ svĂ„r. Rasism handlar om maktstrukturer. NĂ€r representanter för majoritetsbefolkningen vill föra kampen mot rasism mĂ„ste de se sitt eget privilegium, vilket Ă€r svĂ„rt för somliga, dĂ„ de blandar ihop det kollektiva med det individuella.Â
"JAG förtrycker inte, alltsĂ„ kan inte jag vara en del av förtrycket, Ă€ven om jag tillhör majoritetsbefolkningen".Â
MĂ„nga har svĂ„rt att se hur de kan vara vara en del av ett förtryck, dĂ„ de Ă€r utsatta för andra typer av förtryck.Â
Detta leder till att man vill bekĂ€mpa ett förtryck som drabbar andra, men samtidigt definiera vad det förtrycket bestĂ„r i.Â
För att förtydliga: Man vill sjĂ€lv fĂ„ avgöra vad som Ă€r rasism och vad som inte Ă€r det. Det leder till cirkelresonemang: Kinapuffsloggan/beijersreklamen/Pippis tjingtjongsĂ„ng Ă€r inte rasistisk, för jag tycker det Ă€r roligt och eftersom jag inte Ă€r rasist sĂ„ kan det inte vara rasistiskt, för hade det varit det sĂ„ hade ju jag inte gillat det, för jag Ă€r inte rasist.Â
Det kan inte var upp till majoritetssamhĂ€llet att definiera vad rasism Ă€r, lika lite som det kan vara upp till skolgĂ„rdsmobbarna att avgöra vad som Ă€r mobbning.Â
Normalisering av rasstereotypa uttryck gör att rasismen lĂ€ttare fĂ„r grogrund och blir rumsren. Hur minoriteter skildras i media Ă€r avgörande för hur vi ser pĂ„ varandra. Etniska minoriteter representeras oerhört onyanserat i det offentliga rummet. Detta pĂ„verkar folks förvĂ€ntningar pĂ„ varandra och för individen kan det bli sjĂ€lvuppfyllande. Dessa uttryck kan vara ganska subtila och pĂ„ ytan rĂ€tt harmlösa. Det handlar ofta sammanhang dĂ€r det Ă€r uppenbart att det Ă€r frĂ„ga om skĂ€mt. Det skadliga ligger i bristen pĂ„ alternativ. Det skadliga ligger i att denna tvĂ„dimensionella representation ofta Ă€r den enda som erbjuds.Â
Hade svenske kocken i mupparna varit den enda bilden som fanns av vita svenskar kan jag hĂ„lla med om att det varit ett problem. Men nu Ă€r det inte sĂ„. AlltsĂ„ Ă€r Kalles Kaviar-pojken och svenske kocken direkt förolĂ€mpande jĂ€mförelser mot detta:Â
Det Ă€r ingen som sĂ€ger att inte vita kan kĂ€mpa mot rasism.Â
Det vi sĂ€ger Ă€r att man som vit kan ha svĂ„rt att kĂ€nna igen rasistiska uttryck. NĂ€r nĂ„gon som Ă€r föremĂ„l för rasstereotyp representation pĂ„pekar detta kan man:Â
lÄta bli att ta det personligt
avstÄ frÄn att argumentera emot
dra lÀrdom av det och föra denna vidare
Detta skulle underlĂ€tta kampen mot rasism enormt och göra offentliga rum enormt mycket tryggare för minoriteter.Â
