Albion Noise

4.

Den skönhet jag hittills har sökt var trampolinens gungning. Den klokhet jag hittills har trott var hopparens feghet. Men den som väntar försoning, han är bara en oförsonad. Den som vill frälsning, han är en redan fördömd. Förnekelse? Nej, den djupaste tro, den som kan vinnas först när man ingenting tror, den som kan ägas först när man vet: Jag ljuger inte, det ljuger inte i mig och sanningen är mig fjärran (jag är mig fjärran). Jag överger mig så som den sista råttan ett sjunkande skepp, ett brinnande vrak av vilket djupet får sitt när höjden fått sitt, (du är vägd på en våg och befunnen dels lätt, dels tung), en skeppsbruten som driver på det mörka gestaltskiftande, attraherad och bestrålad av den hemlighetsfulla kampens stjärna, hon som osedd är mäktigare än sol och måne, hon som på en gång är enkel och dubbel, dunkel och ljus, på en gång! Inte i tur och ordning. Liv är kontrasternas möte, liv är ingendera parten. Liv är varken dag eller natt men gryning och skymning. Liv är varken ett ont eller ett gott, det är mälden mellan stenarna. Liv är inte drakens och riddarens kamp, det är jungfrun. Och ingen skall komma till mig med drakens hunger och ondska, och ingen skall komma till mig med riddarens ädelmod, fast sagorna ljuger så skönt! Och ingen skall komma till mig med jungfruns förtröstan och hopp,

ty kampen varar för evigt och den som skall sätta livet till är inte draken och inte riddaren men alltid jungfrun.

5.

Jungfruns ängslan och flykt är klorna och svärdet. Av hennes flykt och ängslan hamras svärdet och växer de skarpa klorna. Hon dör i varje ögonblick, därför lever hon. Hon flyr i varje ögonblick, därför blir hon kvar. Hon upptar kraft och motkraft, därför vacklar hon. Hon vacklar, därför är hon i jämvikt. Kronan, manteln och de knäppta händerna tillhör kampen, inte henne, men kampen tillhör henne. Det är på henne kampen lever: Hon är dess attrapp.

På söndag är det val i Sverige. Det lär bli ett historiskt dåligt val, åtminstone för optimismen; misstro och rädsla syns bli gamla röster som återigen kommer göra sig hörda, finna större kraft i en haltande demokrati och besvärad nationalstat. De kallar sig för folkrörelse och rider på en popularitetsvåg som ännu inte verkar nått sin kulmen. Med nyvunna leenden vandrar de ut från politikens mörker, och ses kanske just därför vara intressanta på den politiska arenan, det nya och lovande som skall förändra till det bättre.  

Men något står i vägen, något ser igenom; ser hur leendets folkrörelse menar att lägga sig som en dov filt och effektivt täppa igen alla stundande verkliga uttryck och meningar. Rösten säger: ”Det här är ovärdigt och ovärt, en historisk upprepning som kommer eka tomt när klockan klämtar och obevekligt slår in den nya tiden, även inom mänsklighetens skyddade hägn. Skådespelets förvridna ansikte skymtas bakom spektaklets infångande dramatik, linjära och materiella tänk. Så mycket behövs förkastas och förnyas, men aldrig, aldrig någonsin behöver rädslan vinna.”

Rösten är inte min, men jag vill gärna bli en del utav den. Jag vill stå upp, tillsammans vara del, vara part i urträdelsen och upprinnelsen från vanvettet. Jag är så less på att vara liten, att alla de sundhetens insikter och värden som så många utav oss delar som ledstjärnor döljs bakom mulna moln, världslig oro och ömkan; att våra eldar, dessa minsta mötespunkter där både kärleken till livet och respekten för döden ges plats i föränderligheten, inte sitter ihop mer. Att vi bakom skärmar glömmer de större eldarna, varje dags magnitud och sällan riktigt delade lyskraft.

Steg för steg bygger vi broar, broar som håller för allt och inte försvinner med en knapptryckning. Broar utan spärrar som både släpper in och ut, broar utan skilda språk och med all världens möjligheter. För djuren och växterna. För de gamla och nyligen hitkomna. För de rika på livets eld och villiga att dela, och för dem som ännu inte hittat fram och behöver vandra vidare för att finna värmen. För kulturen som så vackert varit, och den storsinta som skulle kunna komma. För den sköna morgondag en verklig folkrörelse förmår skapa och fylla med sin mäktande mening.

This really well made documentary in three parts about Anarchism is now available to watch at my Youtube-channel, with good Swedish subtitles and computer-translated subtitles in English. It begins in the middle of the 19th century and ends with the second world war.

"The influx of competing messages that we receive online not only overloads our working memory; it makes it harder for our frontal lobes to concentrate our attention on any one thing. The process of memory consolidation can't even get started. And, thanks once again to the plasticity of our neuronal pathways, the more we use the Web, the more we train our brain to be distracted — to process information very quickly and very efficiently but without sustained attention.

That helps explain why many of us find it hard to concentrate even when we're away from our computers. Our brains become adept at forgetting, inept at remembering. Our growing dependence on the Web‘s information stores may in fact be the product of a self-perpetuating, self-amplifying loop. As our use of the web makes it harder for us to lock information into our biological memory, we’re forced to rely more and more on the Net's capacious and easily searchable artificial memory, even if it makes us shallower thinkers."

 — Nicholas Carr, from the book "The shallows: What the Internet is doing to our brains"

(And here follows my own translation into Swedish:)

What happens when the story gets so complicated you can't speak about it any longer?

The interpretations is the life of a former. The sky holds all answers in the Void. Without knowing it, we have always been the chosen one; the Interbeing above the inner being, so full and free. The mnemonic is the inner light, rising from the mud! The suffering benevolent, wish-fulfilling on the other side...

Rise dear Lotus child, tender gender-bender Son & Daughter of Chenrezig*, Unobstructed Divine and may your Clarity & Love encompass all!

OM MANI PADME UM

*Avalokiteshvara, aka Guanyin.

VORTEX mix 2 finished, enjoy!

Click here to watch the full playlist (23 clips)

Time for a long retreat, goodbye for now OR forever...