Erik Lundin - Zebrapojken
Mitt första blogginlĂ€gg ever blir hĂ€rmed dedikerat till Erik Lundin och hans album Zebrapojken. Det var i alla fall denna skivan jag lyssnade pĂ„ nĂ€r det slog mig att jag saknar musikbloggar och ville börja skriva en sjĂ€lv. Jag kĂ€nde ett behov av att fĂ„ ut mina tankar kring den musik jag lyssnar pĂ„ och som Ă€r sĂ„ förankrat i mig som person och minnen, kĂ€rleken till musiken - Ă€ven om ingen förmodligen bryr sig vad jag tycker ;) Men ja, just nu har jag en dille pĂ„ Erik Lundin. Vilket jag förvisso haft ett tag, men nĂ€r hans debutalbum âZebrapojkenâ kom tidigare i Ă„r, sĂ„ var det bara som att nĂ„got föll pĂ„ plats. Jag hade saknat denna musik utan att veta om det.
Jag lyssnade Ă€ven pĂ„ Erik Lundins sommarprat i P1 dĂ€r han pĂ„ ett sakligt och Ă€rligt sĂ€tt berĂ€ttar om sin uppvĂ€xt. Ăven om han kĂ€nner sig hemma, antingen i Sverige eller Gambia, sĂ„ ser han inte ut som hemma. Och hur det har kommit att pĂ„verka honom som person och artist Ă€r vĂ€ldigt tydligt i hans texter. Hur orĂ€ttvisa har genomsyrat hans liv pĂ„ ett eller annat sĂ€tt.Â
Zebrapojken Ă€r musikmagi, lyrik i musik, han Ă€r poet? Modern poet. För de orden han hittar, hittar inte alla lĂ„tskrivare. Jag hoppas han skriver en bok nĂ„gon dag (som han rappar om). Han har ett sĂ€tt att hitta rim och djup i de âenklasteâ orden, och en förmĂ„ga att de enklaste orden/uttrycken blir glasklara med ny tyngd. Han behöver inga svĂ„ra formuleringar för att fĂ„ ut sin poĂ€ng. Fantastiskt.
Det jag Àven tycker Àr fascinerande med Erik Lundin Àr att han sticker ut i svensk hiphop. Eller vad vet jag nu för tiden, men jag tycker den svenska hiphopen mest Àr som hiphop Àr: skryt, fest, ligga. Typ. Vilket kan va nice med, men vill du ha nÄgon som kommer med ett budskap, bra jÀvla lÄtar, sköna beats dÄ har du det rakt framför dig hÀr.
Började ranka favvolĂ„tarna men lönlöst för alla Ă€r svinbra pĂ„ sitt sĂ€tt. IstĂ€llet citerar jag nĂ„gra av de bĂ€sta raderna. LĂ„t: FjĂ€rilar i magen Högljudda röster hemma, fann min tröst i pennan Jag var en tĂ€nkare, men sĂ„ blyg att mĂ€nniskor trodde att jag hade glömt rösten hemma (...) Chansen, lĂ€rde mig ta den, lĂ€rde mig hĂ„lla upp garden För inte bara kĂ€rlek ger dig fjĂ€rilar i magen LĂ„t: Nu dom frĂ„gar Har blivit vĂ€n med kontot - nu blir jag gratulerad nu blir jag överöst med rader folk vill tatuera nu kan jag fakturera, sĂ„ jag har rĂ€tt att fira och jag har rader pĂ„ museum för mitt sĂ€tt att skriva jag hörs pĂ„ radion hemma, för jag har radiostĂ€mmaÂ
(...)Fortsatt att höja min nivÄ, Ànda sen mina följare var fÄ - nu rÀknas mina följare i K Brukar jaga degen, nu finns Erik mitt i smeten - och hÀlsosamma gÀris vill ha Erik i dieten Och Àven om det regnar in pÄ kontot, Àven om grÀset Àr sÄ grönt att det kÀnns konstgjort Min bÀsta vÀn och vÀrsta fiende, mitt minne - det dÀrför mina demoner lever trÄngbott
