Jag Àr knappt allmÀnbildad eller Àr godkÀnd i Svenska, sÄ hÄll i hatten för mina texter lÀr vara fulla av grammatiska fel om ni nu Àr mÄna om sÄnt.
Min prio Ă€r att fĂ„ ut orden ur hjĂ€rnan och pussla ihop tankarna. Inte att försöka bevisa att jag duger med hjĂ€lp av perfekta meningsbyggnader eller vetskapen om skillnaden mellan punkt och kommatecken.Â
Det krÀvs mycket mod frÄn mig att vÄga posta mina texter dÄ jag alltid sett mig som mindre vÀrd och dum p.g.a min bristande grammatiska förmÄga.
Det Àr nÄgot som gjort att jag alltid dragit mig undan att argumentera och prata om problem i min vardag eller fan, bara prata/skriva rent allmÀnt.
Det sitter fan sĂ„ djupt i mitt inre att jag mĂ„r illa sĂ„ fort jag skriver nĂ„got, eller dela mina texter. RĂ€dslan av att bli hĂ„nad. Av att veta att saliverande folk tar printscreens pĂ„ ens stakande ord och hĂ„nar pĂ„ facebook, pĂ„ bloggar, irl utan skrupler och empati.Â
Mitt vÀrde definieras av mig. Mina kÀnslor, mina egenskaper, min förmÄga att stÄ upp för skit i vÀrlden, min förmÄga att lyssna pÄ andra och ta in det dem sÀger, min förmÄga att kunna stÀlla mig upp igen trots av att ha blivit sparkad till marken. DÀr kan vi snacka vÀrdefulla grejer.
Mitt vĂ€rde definieras INTE av min felande svenska. Mitt vĂ€rde definieras inte av DIG. Folk ska fan rannsaka sig sjĂ€lva innan de dömer ut andra. Â
