#studieteknik

av Brown, Roediger, McDaniel (2014)

Boken är frukten av en genomgång av minnesforskning med syfte att vederlägga myter om minnet. Författarna (två kognitionsvetare och berättaren Peter Brown) har lagt stor energi på en pedagogisk presentation utifrån olika porträtt som exemplifierar forskningsresultaten. Tack vare bokens repetition, som undviker att falla över i tjatighet, minns jag också ovanligt mycket av innehållet även månader efter att jag läst ut den.

Att uppleva svårigheter vid inlärning samt att göra fel är sådant som, glädjande nog, konstateras är det bästa sättet att lära sig på. Idén om att studier fria från motgång är ett tecken på framgång blir motbevisad, det är tvärtom när vi tvingas traggla som vi skapar robust kunskap. För att detta ska bli verklighet krävs dock aktiv inlärning, vilket är en annan stor poäng i boken. I direkt relation till detta står den starka avrådan från att repetera i form av att läsa om litteratur, istället krävs kontinuerliga övningar och självtest. Massinlärning bör ersättas av kontinuerlig repetition med pauser.

Begreppet generering används för att beskriva processen att redan innan studierna inletts reflektera kring vilka centrala begrepp en förväntar sig ska behandlas, och göra egna aktiva efterforskningar, som en sorts experiment. På så vis undviker en att vara passiv mottagare i det första mötet med den nya informationen. När en sedan får ny information, försök att elaborera, alltså koppla det till annan tidigare kunskap.

Centralt är aktiv reptition ('retrieval practice'). Försök att rekonstruera litteraturens huvudpoänger eller skriv ner frågor på centrala delar för att senare förhöra dig själv med. Det viktigt att inte sluta repetera första gången något satt sig, fortsätt ett tag till, och se alltid till att låta tid förflyta mellan repeterionerna. Med hjälp av sådana självtest går det att kalibrera sin fortsatta inlärning för att fokusera på svagheterna, och motverka den kognitiva illusionen av bemästrande. Hur lång tid som ska förflyta varierar efter vad för något en försöker minnas, men ju svårare det är att komma ihåg desto starkare blir minnet på sikt. En kombination av detta och elaborering är reflektion, som används efter ett inlärningspass, tex en föreläsning. Vad har gått bra, hur kan det kopplas samman med tidigare kunskaper och vad behövs för fortsatta framsteg?

Återigen, vid inlärning ska en inte rädas komplexitet och huvudbry, därför är det också bra för inlärningen att redan innan en lärt sig och förstått hela system eller begrepp lära sig att se vad som utmärker det från andra. Så fort en rudimentära förståelse uppnåtts bör en gå vidare till nya problem och teman, parallellt med repetition. Att enbart arbeta med ett ämne utan avbrott för något annat ger en illusorisk känsla av kunskap, men ger inte samma färdigheter att skilja olika koncept åt och därmed att identifiera situationer i verkligheten där kunskaperna är applicerbara.

Under läsårets introduktionsvecka höll jag i ett pass om ‘studiekunskap’ vilket delvis bestod av en genomgång av de digitala resurser vi använder på skolan och hjälpmedel som vi rekommenderar att eleverna använder. Ett av dessa är Wunderlist, en webbaserad applikation som fungerar som en mer avancerad, men minst lika enkel, variant av den klassiska komihåglistan.

En del elever fastnade för appen direkt men det var väldigt få i EE1 som testade. Vi har dock noterat att, som väntat, har många av eleverna lite svårt för att hålla reda på saker. Därför har vi nu bestämt oss för att alla elever i EE1 ska använda Wunderlist samt dela sin skollista med mig.

Utöver att använda webbgränssnittet så bör eleverna även installera appen på sin mobil, framförallt för att dra nytta av påminnelserna fullt ut. För varje uppgift ska deadline och påminnelse läggas till och påminnelsen kommer då dyka upp både på datorn och i mobilen. Appen är också direktsynkroniserad över alla enheter.

Uppgifter ser eleven lättast i provschemat på SchoolSoft. Det går även att bifoga filer till uppgifter så rekommendationen är att spara över eventuella bifogade filer från SchoolSoft till Wunderlist.

Jag kan, vid behov, lägga in uppgifter i en elevs lista men jag kan inte lägga till påminnelser. Därför kommer vi åtminstone nu i början kontrollera att elever har lämpliga påminnelser inlagda under mentorstiden. Eftersom klassen är stor kommer vi inte hinna kolla allas listor så det är bra om vårdnadshavare ibland ber att få se listan också. Givetvis kan eleven dela listan med vårdnadshavare men detta bör ske i undantagsfall då målet med det hela är att eleverna ska lära sig hålla koll på sina uppgifter själva.

Idag såg eleverna denna BBC-dokumentär. Imorgon ska den diskuteras.

Diskussionfrågor:

1. Our synaptic pathways are strengthened through repetition, but is there any difference between repetition and repetition? How do you think your brain reacts to long-term repetition in the form of, say, project work vs. cramming facts for a final exam at the end of the course?

2. Why did Robert Winston build a bridge? Why not just keep showing the brain animation?

3. Why do we remember some things, like places, better than others, like abstract ideas? Do you think you could use the memory technique presented in the program to improve your learning? How? Have you ever done something similar?

Det fantastiska programmet Orka plugga från UR. 

Mitt liv just nu är typ depressive. Jag vill göra något fysiskt och kul inte sitta här och plugg-uggla ihjäl mig. Å andra sidan vill jag spika tentan för att kugga den vore mer depri än det första. Så fett nervös redan, hehe. Ja, vad hände? Det blev lite mer motstånd ta mig tillbaka till gymnasiet när allt var kaffe, fika och gröna skogar.

Okej. Överdrev igen men vad spelar det för roll, det är ju hur det känns just nu som räknas..