Otrogen
Inte trogen.
Det Àr nog det vÀrsta som finns. För dÄ Àr man inte trogen sig sjÀl(v). Kanske den viktigaste och svÄraste utav alla; att vara trogen sig sjÀl(v). För sÄ mÄnga omkring en drar i en och vill att man ska passa in i deras varianter. Aktar man sig inte faller man lÀtt in och plötsligt sÄ har man hamnat i otrogen.
...
Ska man tillbaka dÄ sÄ MÄste allas röster stÀngas av, det finns ingen annan vÀg. SlÀcka ner en efter en tills bara EN Àr kvar. Min. Den Àr ofta svag och lite som trÄdar. DedÀr Àr vÀl inget? NÀr det Àr det viktigaste av allt.
Det finns en miljard sÀtt att vara otrogen pÄ och det handlar om att man gör allt det som inte Àr sant mot en sjÀlv.
Hur mĂ„nga Ăr faktiskt trogna?
Jag jobbar pÄ att bli mer trogen, men det Àr inte en lÀtt vÀg. Ska du verkligen gÄ dÀr...? Men...du har ju inte. . A B C 1 2 3
"Hen va otrogen!"
Va hen? Eller var hen trogen för första gÄngen mot sin sjÀl(v)?
Har man jobbat i fabrik hela sitt liv, kan det ju verka som att det Àr trohet att stanna kvar. Men den sanna troheten pockar och drar i en. Det Àr som att SjÀl(v) vet var den ska - egentligen.
Men det Àr en konstig kÀnsla att lita pÄ sjÀl(v). Andra kommer med tjocka tygstycken och ibland fÀrdiggjorda soffor och dÀr stÄr jag med nÄgra futtiga trÄdar.
Men nĂ„nstans sĂ„ kĂ€nner jag det att det finns ingen viktigare trohet Ă€n den mot mig sjĂ€lv, mot min sjĂ€l, mot mitt vĂ€sen. DĂ€r jag inte limmar, lĂ„tsas och blundar. Men det kan vara skitsvĂ„rt. Ăr man van att vara otrogen sĂ„ kommer det ta tid och man fĂ„r börja i litet, kĂ€nna efter och klura.
Vi talar ofta om den klassiska "otroheten" sÄsom i att man Àr intim med nÄgon nÀr man valt en partner som bland det vÀrsta man kan göra men jag tror vi har blandat ihop det. Visst kan det haverera mÀnniskor, men att vara otrogen sig sjÀlv och sin sjÀl Àr nog det största brottet man kan begÄ. Jag tror det ligger kvar i nÄgon slags variant att man trodde att det valet man först gjorde Var det sanna och det Faktiskt trogna. Jag tror mÄnga irrar och virrar för de har mÄlat upp en bild av sig för andra som Ser bra ut och allt verkar kanske frid och fröjd. Men det Àr inte samma sak som sann. SÄ mÄnga som stoltserar i att stanna och lojalitet till sin partner samtidigt som de Àr otrogna mot den viktigaste de har - sig sjÀlv. Sin sjÀl. Anledningen till att de kom hit.
Men det Ă€r skitsvĂ„rt och jag fattar att man kan snurra in i all möjlig otrohet, de flesta av oss verkar göra det. För det var lĂ€ttare, nĂ€rmare, man slapp sĂ„ra nĂ€ra och kĂ€ra och det var...tryggare. Sen Ă€r det ju sĂ„dĂ€r...vad Ăr troheten dĂ„? Vad Ă€r det som Faktiskt Ă€r sant för mig? Om jag liksom grĂ€ver till det djupaste djupa. Lager efter lager. .efter lager.
...
Bara jag vet vad jag egentligen behöver. Andra kan göra gissningar och tolkningar men de har inte min sjÀl, de har sina.
Vi Vet nog inte heller alla gÄnger. För vi vÄgar inte lyssna jÀmt. För det kan komplicera och skrÀmma skiten ur oss. Speciellt nÀr vÄra nÀra och kÀra inte tillÄter. DÄ vi stÀnger inne det.
Men dÀr inne bor det. DÀr finns lilla huset vid stranden som jag fixar med, dÀr finns hundarna och stÀllet som jag byggt upp. DÀr finns...JAG.
Jag vill inte skÀmmas för att jag vill vara trogen. Jag vill inte gömma att jag vill vara trogen. Jag vill inte lÀngre gÄ enkla vÀgar som bara leder till otrohet pÄ olika sÀtt.
IgÄr fick jag höra frÄn tvÄ stycken jag knappt kÀnner att de tyckte jag var modig.
-Eller galen, sa jag.
För kanske leder detta kÀpprÀtt inibÀngen ingenstans. Men dÄ har jag faktiskt lyst pÄ mina trÄdar. Jag har lagt fram dem pÄ piedestaler och vad kan vara mer rÀtt egentligen?
(string theory photo)









