NÀr #hatet mot #israel Àr #större #Àn glÀdjen över #fredsprocessen #socialdemokraterna #utrikesdepartementet #sverige #stegetefter (pÄ/i Stockholm, Sweden) https://www.instagram.com/p/CG1oXovpzZA/?igshid=lrez76ydxzyl

seen from Indonesia

seen from Australia

seen from Malaysia
seen from United States
seen from Russia
seen from China

seen from Malaysia
seen from United States
seen from United Kingdom

seen from United States
seen from United States
seen from China

seen from Singapore
seen from China
seen from United States

seen from United States
seen from Malaysia
seen from United Kingdom

seen from United States
seen from Italy
NÀr #hatet mot #israel Àr #större #Àn glÀdjen över #fredsprocessen #socialdemokraterna #utrikesdepartementet #sverige #stegetefter (pÄ/i Stockholm, Sweden) https://www.instagram.com/p/CG1oXovpzZA/?igshid=lrez76ydxzyl

Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
âVI ĂR BARN AV KONFLIKTEN MEN FĂRĂLDRAR TILL FREDENâ
âWe are children of the conflict but parents of peaceâ. Article in Swedish ETC about the polarization in Colombia and the frustration among young people when the country had voted against peace.Â
Snart tvĂ„ veckor efter folkomröstningen om fredsavtalet lever Colombia fortfarande i ovisshet. Omförhandlingarna av avtalen gĂ„r trögt, protesterna avlöser varandra och landet Ă€r mer polariserat Ă€n nĂ„gonsin. Â
 Det Ă€r tisdag förmiddag och pĂ„ Plaza Bolivar i Bogota sitter en grupp mĂ€nniskor pĂ„ torget och syr. Det Ă€r flera hundra tygstycken som ska sys ihop. Varje tygstycke bĂ€r ett namn av ett offer frĂ„n den 52-Ă„riga lĂ„nga konflikten. Namnen Ă€r symboliskt skrivna med aska. Det Ă€r Doris Salcedo, en av Colombias frĂ€msta konstnĂ€rer, som leder installationen till minne för konfliktens offer. Â
â Vi har upplevt mycket smĂ€rta i Colombia, men sorgen nĂ€r de tog ifrĂ„n oss freden har varit den vĂ€rsta smĂ€rtan av alla, sĂ€ger konstnĂ€ren till BBC.
â NĂ€r det blev nej i folkomröstningen kĂ€nde jag direkt att jag var tvungen att göra nĂ„got.
 Och hon Ă€r inte ensam om att kĂ€nna sĂ„.  Aktivistaktionerna pĂ„ gator och torg har de senaste veckorna avlöst varandra. Hundratusentals ja-sĂ€gare, framför allt unga, har mobiliserat sig i hela landet. âVi Ă€r krigets generation men förĂ€ldrar till fredenâ lyder deras paroll. I min bekantskapskrets pratar man knappt om nĂ„got annat Ă€n fredsavtalet. En kompis grĂ„ter över att forna klasskamrater har röstat nej. Â
â Jag har aldrig kĂ€nt mig sĂ„ uppgiven, sĂ€ger hon.
Polariseringen Àr uppenbar. Nej-sidan kÀnner sig attackerad av ja-vÀljare som Àr arga pÄ hur de kan ha röstat ner ett förslag som skulle kunnat leda Colombia till fred efter ett halvt sekel i konflikt.
 Och det blir inte bĂ€ttre nĂ€r nej-sidans kampanjledare dagarna efter folkomröstningen avslöjar att man med flit har spridit lögner om avtalet. âBland de högre sociala klasserna fokuserade vi pĂ„ att prata om skattereformer och straffrihet, och bland lĂ€gre sociala klasser om bidrag för gerillanâ avslöjar kampanjledaren som senare avgĂ„r. Före detta president Uribe som representerar nej-sidan nekar till anklagelserna.
En av de politiker som har legat pÄ mest för att fredsavtalet ska gÄ framÄt Àr Claudia Lopez, senator frÄn partiet Allianza Verde (Colombias miljöparti).
â Vi fĂ„r inte fly freden, det viktigaste Ă€r nu att fĂ„ fram ett nytt avtal som fungerar, sĂ€ger hon.
â Men tyvĂ€rr har nej-sidan inte tagit ansvar, de har inte kommit med nĂ„gra konkreta förslag till vad de vill förbĂ€ttra. Nu börjar det bli brĂ„ttom att ta ett beslut, sĂ€ger Claudia Lopez och syftar pĂ„ vapenvilan med FARC som gĂ€ller fram till sista oktober.
Det spekuleras i att nej-sidan blev tagna pÄ sÀngen nÀr de fick majoritet i omröstningen och att det Àr anledningen till att de inte har kunnat komma fram med tydliga förslag pÄ Àndringar.
Och nÀr Uribe hÀromdagen vÀl gick ut med Àndringar som hans parti ville göra visade det sig att det inte handlade om Àndringar, utan om punkter om redan fanns i avtalet. Vad den forne presidenten verkligen vill Àr otydligt.
â Givetvis mĂ„ste president Santos lyssna till nej-sidan. Men man kan inte ta för mycket hĂ€nsyn, menar Claudia Lopez. Trots allt vann de bara omröstningen med 60 000 röster.
 Men att 65 procent av befolkningen överhuvudtaget inte gick och röstade Àr ocksÄ ett faktum. VÀderförhÄllanden, lathet, likgiltighet har rÀknats som anledningar. Men ocksÄ att man som medborgare inte kÀnner sig representerad. En av dem Àr Carmen Quintero som sedan nÄgra dagar tÀltar pÄ Plaza Bolivar tillsammans med andra fredsaktivister.
â Jag hittar inget stöd i avtalet. Ingenting som hjĂ€lper mig som offer, sĂ€ger hon.
PÄ sitt tÀlt har hon tejpat upp ett foto pÄ sin man som Àr försvunnen sedan 30 Är tillbaks. Vad som verkligen hÀnde har hon aldrig fÄtt veta.
â Han visste om nĂ„got om gerillan som de inte ville att han skulle veta.
Efter att sjĂ€lv ha blivit hotad av gerillan var Carmen Quintero tvungen att lĂ€mna sitt hem. Â
â Vad jag vill ha Ă€r rĂ€ttvisa och upprĂ€ttelse. För nĂ„gon mĂ„nad sedan fick jag vet att jag inte fĂ„r hjĂ€lp att ta tillbaks min gĂ„rd. Det pĂ„ grund av att det inte var FARC som tog över den utan nĂ„gon annan som inte hade med kriget att göra. Men att jag Ă„kte dĂ€rifrĂ„n var pĂ„ grund av konflikten, sĂ€ger Carmen Quintero.
 MÄnga Àr ocksÄ trötta pÄ det maktspel som pÄgÄr mellan president Santos och hans forna partikollega och chef Uribe.
Studenten Ăngela Guerrero som röstade nej menar att hon inte stödjer Uribe. Att hon röstade nej berodde pĂ„ nĂ„got helt annat.
â Jag röstade nej för att jag tycker att regeringen gav efter för mycket Ă„t FARC. Och det stĂ„r jag för. Jag gillar inte heller att avtalet skulle gĂ„ direkt in i vĂ„r konstitution. Det hade kunnat ge FARC mycket makt.
Vi trĂ€ffas pĂ„ ett torg utanför det universitet dĂ€r Ăngela Guerrero pluggar i stadsdelen Chapinero i centrala Bogota. Santos har precis blivit tilldelad fredspris. âFrĂ„n helvetet till himlenâ skriver den colombianska tidskriften Semana om att landets president fĂ„tt Nobels fredspris. PĂ„ en vecka har han förlorat sitt största nederlag till att blivit tilldelad vĂ€rldens finaste fredsutnĂ€mning. Â
Ăngela Guerrero fnyser Ă€r jag frĂ„gar om han Ă€r förtjĂ€nt fredspriset.
â Det har helt klart varit ett av hans mĂ„l med de hĂ€r Ă„ren av förhandling.
â Om Santos och Uribe kommer komma överens till slut? Ja, de verkar som att de Ă€r vĂ€nner nu helt plötsligt, skrattar hon.
â Men jag tror inte pĂ„ politikerna i det hĂ€r landet, om de förhandlar fram ett nytt fredsavtal Ă€r det för deras egen fördel. Inte för Colombias.
 Faktaruta
Den 2 oktober röstade colombianerna nej till fredsavtalet. Nej-sidan vann med 50,24 procent mot 49,75%.
65 % av befolkningen deltog inte i omröstningen.
Den colombianska regeringen ska Àven inleda förhandlingar med gerillagruppen ELN.
 Vad sÀger FARC?
FARC-ledare Timochenko sÀger att det Àr uteslutet att omförhandla den juridiska (hur FARC-soldater ska straffas)  och den politiska delen (vilken politisk makt FARC ska kunna ha) men att han Àr redo att se över andra detaljer.
âVI UNGA ĂR TRĂTTA PĂ KONFLIKTENâ
Artikel för ETC som publicerades dagarna innan Colombia gick till val om fredsavtalet. Â
Article for the Swedish newspaper ETC published the days before the election about the peace deal in Colombia. Photographer: Andy Tejeda CantilloÂ
Efter fyra Ă„rs förhandlingar har Colombias regering och FARC har skrivit under ett fredsavtal. Men Ă€nnu saknas det att Colombias befolkning ska sĂ€ga sitt. PĂ„ söndag gĂ„r de till val för rösta om landets framtid. Â
 PÄ Plaza Bolivar i Bogota vajar fredsflaggorna framför en storbildsskÀrm. Den colombianska regeringen och FARC har precis skrivit pÄ fredsavtalet i den karibiska staden Cartagena i norra delen av landet. Ett avtal som kan fÄ slut pÄ den konflikt som hÀrjat i Colombia i 52 Är.
â Jag Ă€r lycklig. Egentligen Ă€r jag mer vĂ€nster politiskt men i senaste valet röstade jag pĂ„ Santos enbart för freden. Jag visste att han skulle lyckas ta oss sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt, sĂ€ger Isabel Cordoba som Ă€r afro-colombianska frĂ„n den konfliktdrabbade stilla havsregionen ChocĂł.
För 35 Är sedan flydde Isabel Cordoba frÄn Chocó till Bogota. Hon Àr en av hundratusentals interna flyktingar som kriget i Colombia har producerat. Det lÀngsta krig pÄ den latinamerikanska kontinenten som skördat hundratusentals liv. Avtalet som Àr ett resultat av fyra Ärs förhandlingar Àr nu pÄskrivet. Men innan det kan börja gÀlla mÄste det godkÀnnas av det colombianska folket.
â Jag Ă€r helt sĂ€ker pĂ„ att det blir ett ja, sĂ€ger Isabel Cordoba.
â Kriget Ă€r slut nu.
 MĂ„nga av Bogotas vĂ€ggar Ă€r tapetserade med âSiâ, âSi a la Pazâ, âja till fredenâ. Och sĂ€rskilt bland de unga finns det ett hopp om ett Colombia i fred.
â Vi unga Ă€r trötta pĂ„ konflikten. Under vĂ„r barndom var den alltid nĂ€rvarande, sĂ€ger Fernando Posada, 24 Ă„r, journalist och aktivist i fredsrörelsen.
Fernando Posada Àr uppvÀxt i staden Cali som under 90-talet var hÄrt drabbat av attentat och kidnappningar frÄn FARC.
â VĂ€nner och deras familjer i min omgivning pĂ„verkades. MĂ„nga var tvungna att lĂ€mna landet. HĂ€r vĂ€cktes min dröm om en annan framtid för Colombia, sĂ€ger Fernando Posada som 2010 skrev en uppsats under sina studier dĂ€r han presenterade ett möjligt fredsavtal mellan regeringen och FARC. NĂ„got som dĂ„ verkade omöjligt. TvĂ„ Ă„r senare inleddes förhandlingarna pĂ„ Cuba. Â
â Fyra Ă„r kan lĂ„ta lĂ€nge men under den hĂ€r tiden har ingen av parterna lĂ€mnat förhandlingsbordet en enda gĂ„ng. Och det Ă€r fjĂ€rde gĂ„ngen man har försökt förhandla med FARC. Man har aldrig kommit sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt, menar Fernando Posada.  Â
 âMĂ„ngfalden Ă€r Colombias styrkaâ inleder presentatören fredsavtalsceremonin i Cartagena. Men denna mĂ„ngfald bidrar givetvis ocksĂ„ till ett delat Colombia. Att alla ska tycka lika i ett av vĂ€rldens mest ojĂ€mlika lĂ€nder dĂ€r mĂ„nga bĂ€r pĂ„ olika slags trauman Ă€r en omöjlighet. âKriget har förenat oss medan freden splittrar ossâ Ă€r ett citat som postas av flera bekanta pĂ„ min Facebook. Freden polariserar. Opinionssiffrorna inför valet visar en liten majoritet för ja-sidan. Bland de som ska rösta nej finns mĂ„nga av före detta president Uribes anhĂ€ngare. Oron bland dem Ă€r att FARC ska fĂ„ för mycket inflytande och att Colombia politiskt ska gĂ„ för mycket Ă„t vĂ€nster. Bli ett nytt Venezuela.
â Givetvis Ă€r jag för fred. Vem Ă€r inte för fred? Men jag vill inte ha att en gerilla som FARC ska fĂ„ politisk makt och jag vill inte betala skatt som gĂ„r till att ge bidrag till gerillasoldater, sĂ€ger Miriam Vasquez som Ă€r frĂ„n södra Colombia men bor i Bogota.
â Jag Ă€r orolig över vad som ska hĂ€nda, fortsĂ€tter hon.
 I fredsavtalet ingÄr en anpassningsperiod för före detta gerillamedlemmar pÄ sju Är. Under den tiden ska de fÄ ekonomisk hjÀlp av staten.
â Risken Ă€r att de soldaterna gĂ„r tillbaks till sina vapen om samhĂ€llet inte stöttar dem. Det var exempelvis det som hĂ€nde nĂ€r paramilitĂ€ren avmobiliserades, sĂ€ger Fernando Posada.
En annan kritik mot avtalet Àr att straffen för gerillasoldaterna Àr alldeles för milda. Men att soldater kommer gÄ helt ostraffade Àr enligt Fernando Posada inte sant.
â Modellen bygger pĂ„ att berĂ€tta sanningen. Gör du det Ă€r straffet samhĂ€llstjĂ€nst, att hjĂ€lpa till att bygga upp Colombia igen, exempelvis röja minor, sĂ€ger Fernando Posada som trots sitt engagemang för freden inte Ă€r hundra procent nöjd med avtalet.
â Jag personligen vill inte se FARC i kongressen men vad man mĂ„ste förstĂ„ Ă€r att det hĂ€r Ă€r ett avtal mellan tvĂ„ parter och att regeringen var tvungen att kompromissa. Â
 â Att förlĂ„ta Ă€r det viktigaste steget för att kunna gĂ„ vidare och för att uppnĂ„ fred. Annars kommer vi leva kvar i konflikten och fortsĂ€tta tĂ€nka pĂ„ hĂ€mnd, sĂ€ger Sebastian Arismendi pĂ„ telefon frĂ„n Cartagena. Sebastian Arismendis pappa var politiker och kidnappades och dödades av FARC nĂ€r Sebastian var liten. För nĂ„gra veckor sedan trĂ€ffade han i Havanna de gerillasoldater som dödade hans pappa.
â FörlĂ„telseprocessen har varit vĂ€ldig viktig för mig men redan innan dess var jag för fredsavtalet. Att förlora en familjemedlem Ă€r det Ă€r vĂ€rsta som kan hĂ€nda. Om vi kan förhindra att dödandet fortsĂ€tter i Colombia Ă€r det vĂ€rt alla uppoffringar som avtalet innebĂ€r, sĂ€ger Sebastian Arismendis och fortsĂ€tter.
â Det finns legitima argument bland de som ska rösta nej men det florerar ocksĂ„ mĂ„nga lögner. Som att FARC aldrig kommer be om ursĂ€kt. Vi ser att de redan har börjat den processen.
Det viktigaste argumentet för Sebastian Arismendis för att rösta ja Àr att FARC lÀgger ner sina vapen.
â Ett land som vill gĂ„ framĂ„t och utvecklas kan inte ha en gerilla.
Med FARC som politiskt parti kommer Colombia bli mycket mer civiliserat och stabilt.
 EnkÀt
 Alejandro Calderon, 35 Ă„r, musiker â ja
Jag gjorde ett musikprojekt med gerillasoldater tidigare i Är och fick dÄ en annan förstÄelse för konflikten. I medierna blir vi matade med bilden om gerillan som de onda. Man hurrar över hur mÄnga militÀren har lyckats döda. Under projektet fick jag för första gÄngen se gerillasoldater grÄta och jag fick höra deras historier. Ett Colombia i fred Àr stort. Det betyder att vi kan drömma igen. Att vi fÄr tillbaks vÄr vÀrdighet.
 Andrea Sandoval, 26 Ă„r student Bogota â ja
Jag har lÀst avtalet och det finns saker som jag inte gillar till hundra procent, exempelvis att kriminella, som jag anser att FARC ÀndÄ Àr, ska fÄ bidrag. Men jag förstÄr att det Àr i förebyggande syfte och jag tror att regeringen har gjort sitt bÀsta.
 Miriam Vasquez, 30 Ă„r, assistent â nej
Jag vill inte att gerillan ska fÄ politisk makt. Det Àr inte den framtid jag vill se för mina barn. Situationen just nu oroar mig för det verkar som att ja-sidan kommer vinna.
  Faktaruta
Söndagen den 2 oktober ska det colombianska folket rösta om fredsavtalet som i mĂ„ndags skrevs pĂ„ av Colombias president Juan Manuel Santos och FARC:s ledare Rodrigo Londoño Echeverri, (âTimochenkoâ). Kriget mellan FARC och Colombias regering har pĂ„gĂ„tt i 52 Ă„r och skördat över 260 000 liv. Efter fyra Ă„rs förhandlingar pĂ„ Cuba. Medlare har varit Cuba och Norge. Fredsavtalet innebĂ€r bland annat att FARC lĂ€gger ner sina vapen, att de lĂ€mnar droghandeln mot att de fĂ„r hjĂ€lp att Ă„teranpassa sig till samhĂ€llet. Avtalet innebĂ€r ocksĂ„ att FARC kan bilda politiskt parti.
COLOMBIAS PRESIDENT FĂ R NOBELS FREDSPRIS
NĂ€r Colombias president Juan Manuel Santos fick Nobels fredspris bad nĂ€tmagasinet Kit.se mig att frĂ„ga fem som röstat nej till fredsavtalet vad de tyckte. LĂ€s intervjuerna hĂ€rÂ
When Colombias president Juan Manuel Santos was awarded with the Noble Peace Prize the Swedish magazine Kit.se to ask five people that had voted no to the peace deal to tell me their opinion. Read the interviews here