#balanns

711 känslor for omkring i mig när jag kom hem. Jag kände vilken obalans jag var i och tänkte på att när jag nådde den FAKTISKA jobbiga känslan i den högen av känslor så bara nådde jag mig igen. BAM there it was. Kanske är balans när vi når den där sanna enda känslan i oss. För jag tror att vi bara kan känna en sak i taget egentligen, resten är mest fluff och grejer för att gömma den känslan, för man inte orkar hantera den. En annan variant är ju att låsa in den bakom furtielva murar, den går också. Men lika jävla vilse gör det mig, varje jävla gång. Som om det är priset från att inte vara sann mot sig själv.