Ett mynt av medmÀnsklighet att ge vidare
Matt 22:15-22 âDĂ„ gick fariseerna bort och kom överens om att försöka fĂ„ fast honom för nĂ„got han sade. De lĂ€t sina lĂ€rjungar och nĂ„gra av Herodes anhĂ€ngare söka upp honom och sĂ€ga: "MĂ€stare, vi vet att du Ă€r uppriktig och verkligen lĂ€r oss Guds vĂ€g. Du faller inte undan för nĂ„gon och ser inte till personen. SĂ€g oss vad du anser: Ă€r det rĂ€tt eller inte att betala skatt till kejsaren?â Jesus mĂ€rkte deras onda avsikt och sade: âHycklare, varför vill ni sĂ€tta mig pĂ„ prov? Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.â De rĂ€ckte honom en denar, och han frĂ„gade: âVems bild och namn Ă€r det hĂ€r?â â âKejsarensâ, svarade de. DĂ„ sade han till dem: âGe dĂ„ kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.â NĂ€r de hörde detta blev de hĂ€pna. De lĂ€t honom vara och gick sin vĂ€g.â
NÀr jag var liten tyckte jag mycket om att samla pÄ saker. Jag samlade pÄ bland annat basebollkort, fotbollskort, frimÀrken och sÄ mynt. Jag hade en helt ok samling med mynt frÄn olika lÀnder, en del gamla men de flesta samtida. Jag hade ocksÄ en och annan sedel i mindre valörer. Norska, danska, engelska pund. Franska, tyska. Innan euro kom. SÄ minns jag alldeles sÀrskilt hur glad jag var nÀr jag hÀlsade pÄ en vÀn i Pennsylvania. Han hade en slÀkting som jobbade pÄ ett myntverk och som dÄ ordnade som present, mynt som ingen hade rört vid. Det skulle tydligen vara lite extra, om de var fria frÄn fingeravtryck och förpackade sÄ att de inte skulle skadas sÄ kunde vÀrdet öka mer Àn annars. Idag kan jag tycka att det Àr lite konstigt att just mynt som aldrig anvÀnts skulle vara vÀrda sÄ mycket mer Àn mynt som anvÀnds. Idag skulle jag tÀnka tvÀrt om. Mynt som anvÀnds Àr helt klart mer vÀrda! Nuförtiden har vi mer eller mindre rationaliserat bort myntet. Vi har plastkort istÀllet och betalar för olika saker ocksÄ med swish. Men det finns vissa tillfÀllen dÀr man pÄminns om hur viktigt det kan vara ett ha lite mynt i fickan. Jag tÀnker förstÄs dels pÄ kollektupptagningen i gudstjÀnsterna Àven om en del börjar erbjuda möjligheter att swisha osv. Men jag tÀnker framförallt pÄ vÄra tiggare som vi möter dagligen. Vassill som sitter utanför hemköp i Björklinge har varken swish eller betalterminal. Han Àr beroende av myntet. Men inte bara av myntet utan av var och ens vÀlvilja. Som jag sa, ett mynt Àr ju inget i sig sjÀlv om den aldrig anvÀnds.
I dagens evangelietext fĂ„r vi veta mycket om ett visst mynt. Det Ă€r en romersk denar. En romersk denar var ett mynt som motsvarade ungefĂ€r en vanlig dagslön pĂ„ den hĂ€r tiden. Det var ocksĂ„ summan som skulle betalas i en Ă„rlig tempelskatt. Jesus frĂ„gar ocksĂ„ vems ansikte som finns pĂ„ myntet vilket de svarar Ă€r kejsarens. En romersk denar brukade innefatta en bild pĂ„ kejsaren pĂ„ ena sida och sĂ„ pĂ„ andra sidan en beskrivning av kejsaren som guds son. Att bĂ€ra ett sĂ„dant mynt innanför templets murar bryter mot nĂ„gra budord. Ni kanske kan gissa vilka? Du skall inte bĂ€ra avbilder och du skall inte ha nĂ„gra andra gudar jĂ€mte mig. HĂ€r blir de som försöker sĂ€tta dit Jesus lite bortgjorda. NĂ€r de kommer med frĂ„gan om det Ă€r rĂ€tt att betala skatt till kejsaren sĂ„ ber Jesus dem visa upp ett mynt som man betalar skatt med. De kunde lika gĂ€rna ta fram en judisk schekel utan kejsarens huvud pĂ„, vilket hade varit det mest naturliga myntet för tempelskatten. Romarna var medvetna om hur kĂ€nsligt det var för judarna att bĂ€ra avbilder inom tempelomrĂ„det sĂ„ de tillĂ€t judarna att anvĂ€nda de egna kopparmynten. Det Jesus sĂ€ger i nĂ€sta steg har blivit ett klassiskt citat som slĂ€ngts fram i Ă„rhundraden i debatten om relation kyrka-stat. Det var egentligen först under reformationen som det blev en riktigt het frĂ„ga. TvĂ„regementslĂ€ran. Det fanns ju goda skĂ€l. Dels hade man upplevt hur makthungriga och korrumperade pĂ„var kunde utnyttja religionen, dels levde man i en tid dĂ„ nationer började bli mer sjĂ€lvstĂ€ndiga. En god kristen skulle tjĂ€na bĂ„de sitt fosterland och sin Gud men aldrig blanda ihop de tvĂ„. Allt som tillhörde staten var den materiella vĂ€rlden och allt som tillhörde Gud var den andliga vĂ€rlden. NĂ€stan lite âöverlĂ„t politiken Ă„t politikernaâ. Sen vĂ€xte det dessutom fram en syn under början av 1900-talet som ansĂ„g att Jesus inte överhuvudtaget Ă€r intresserad av att slösa tid pĂ„ statliga angelĂ€genheter eftersom de tillhörde de vĂ€rldsliga ting som skulle upphöra vid Guds rikes ankomst. De tolkar dĂ€rför Jesu svar som ironisk och att han i sjĂ€lva verket menar att det dĂ€r med huruvida ni skall betala skatt det Ă€r âertâ problem, det angĂ„r inte mig.
Texten har alltsĂ„ anvĂ€nts frĂ„n bĂ„de kyrkligt och statligt hĂ„ll för att legitimera att hĂ„lla isĂ€r religion och samhĂ€lle utan öppenhet för nĂ„gon dialog eller samverkan mellan dem. Jag menar att detta helt missar det budskap som Jesus förmedlar. Jesus vill snarare betona hur sammansvetsade dessa tvĂ„ saker Ă€r med varandra. Eftersom myntet de höll upp hade kejsarens bild pĂ„ ena sidan sĂ„ var det logiskt att han skulle fĂ„ tillbaka det men allt annat; den riktiga kroppen, levande materia, hjĂ€rtat som slĂ„r, blodet som pulserar, kropp, sjĂ€l och ande skall man ge till Gud. För det tillhör Gud. Det var nog det som var orsaken till att de som hörde hans svar hĂ€pnade. Bakom orden finns tanken att det Ă€r i Gud som vi lever och rör oss och Ă€r till. Eller som det stĂ„r i psaltaren 24: âJorden Ă€r Herrens med allt den rymmer, vĂ€rlden och alla som bor i den. Det Ă€r han som har lagt dess grund i havet och fĂ€st den över de strömmande vattnen.â Allt tillhör Gud, sjĂ€lvklart ocksĂ„ dĂ„ kejsaren. Guds ansprĂ„k pĂ„ en mĂ€nniska har inga grĂ€nser, det omfattar hela ens existens, och sĂ„ ocksĂ„ politiken och medmĂ€nskligheten.
Man skulle kunna sÀga att Jesus inbjuder oss att frÄga WWJD (What would Jesus Do?) vid varje tillfÀlle. Och vad Àr det Jesus vill med vÄra liv? Han vill att vi skall Àlska. Alla skall förstÄ att ni Àr mina lÀrjungar om ni visar varandra kÀrlek. Det sammanfattas egentligen sÄ himla bra av Paulus i dagens episteltext Romarbrevet 13:7-10: ge alla vad ni Àr skyldiga dem, Ät var och en det han skall ha: skatt, tullar, respekt, vördnad. StÄ inte i skuld till varandra utom i er kÀrlek till varandra. Ty den som Àlskar sin medmÀnniska har uppfyllt lagen. Som mÀnniskor skapade av Gud, som lever och rör oss och Àr till i Gud Àr vi skyldiga att visa kÀrlek till varandra. Jag Àr skyldig Vassill utanför hemköp min kÀrlek. Jag Àr skyldig flyktingen som hoppas fÄ finna fred och trygghet hÀr i Sverige min kÀrlek. Jag Àr skyldig var och en av er min kÀrlek. Det Àr det mynt som vi bÀr runt pÄ. Ett mynt som Gud har lagt ner i vÄrt vÀsen för att kunna ge vidare till andra.
