diversehandlat

— Ragnar Danneskjöld (@deep_curiosity) July 24, 2018

This is my favorite kind of cooking

Materiel (utrustning) och liknande tillgångar kan klassificeras utifrån tre frågor:

1. Har vi för få av den?

Det finns "för få" av en typ av materiel om det händer att flera personer eller grupper vill använda samma exemplar samtidigt, och inte på ett enkelt sätt kan dela.

2. Är den dyr?

Materiel som är dyr är på något sätt svår att ersätta. Det kan innebära att den i traditionell mening är dyr (kostar mycket pengar), att det krävs en stor arbetsinsats för att ersätta, eller att det helt enkelt inte går att ersätta.

3. Husdjur eller boskap?

Husdjurs-utrustning är sådan utrustning där det spelar roll vilket unikt exemplar som används. Oftast beror det på att det är svårt eller tidskrävande att avgöra om ett exemplar fungerar korrekt. Ett exempel på "husdjur" är tält -- det tar relativt lång tid att slå upp ett tält för att avgöra om det är helt eller ej. Utrustning som vem som helst snabbt kan kontrollera (Morakniv, ballongvisp, Trangiakök) kan hanteras som "boskap".

Vilka system behövs?

Med system menas rutiner, överenskommelser, regler. Olika typer av materiel kräver olika system för att användas effektivt.

1. Sällsynt materiel

Saker som vi har för få av för att alla som vill ska kunna använda den samtidigt, behöver ett bokningssystem. Det kan röra sig om lokaler, båtar, tält...

För att materiel ska vara sällsynt behöver den också vara dyr -- är det enkelt att skaffa tillräckligt många av något är rätt lösning att göra det, inte att skapa en bokningsbyråkrati.

2. Dyr materiel

Materiel som är dyr behöver ett system som ser till att den får den vård som behövs, och att den inte kommer bort. Det rör sig troligen om någon form av förteckning av vilken dyr materiel som används av vem, och intruktioner för hur den ska vårdas i samband med användning (tält ska hängas på tork, gängor ska smörjas, motorer ska ha olja...).

Exempel: En lista med "Johan har två yxor" eller bibliotekets utcheckningssystem.

3. Husdjur

Materiel som är såpass komplicerad att det inte går att överblicka alla möjliga fel och brister när den tar ur förrådet, behöver en förteckning över alla unika exemplar och deras egenheter.

Exempel: En databas med ett namn på varje enhet och möjlighet att ange egenheter. En fellogg på papper som följer med utrustningen.

Mitt försök till klassificering av Örbys materiel

Det är relativt enkelt att klassificera materiel i min scoutkår (tjohoo :D ).

Det finns två sällsynt tillgångar (som behöver bokas) -- vår hajkstuga Erstavik och kanoter

Ihopfällbara spadar (Klas) ligger i riskzonen att behöva en bokningsrutin, men är ganska ersättliga med andra spadar (eller ingen alls).

Dyr utrustning, som kan behöva någon form av logg över användning för att kunna hittas och begäras tillbaka, är:

Tält

"Märkesyxor" och -sågar -- d.v.s. inte de från Ica Maxi...

Stora gaskök

Kanoter behöver inte i första hand en logg för att inte tappas bort (av förklarliga skäl) -- däremot behövs ett system för att se till att de får den vård som behövs med glasfiberlagning etc.)

Bra pressenningar, d.v.s. inte bensinstations-engångs-varianten.

Böcker (inte dyra finansiellt, men ofta krångliga och tidskrävande att ersätta)

(Erstavik)

All annan utrustning jag kan komma på är enkel att ersätta. Det innebär inte att den inte ska behandlas med försiktighet -- det enda det innebär är att arbetet med att upprätthålla ett system för att veta vad som händer med t.ex. ett Trangiakök eller en flytväst är en större kostnad än vad besparingen i minskat borttapp kan bli.

Vi har relativt lite komplicerad materiel, men gränsdragningen blir krångligare.

Tält är uppenbara -- det tar lång tid att testa att montera tält inför varje användningstillfälle. Värt att notera är att många tält används varannat eller vart tredje år, och kan drabbas av problem under förvaring.

Kanske gasbrännare - det kan vara svårt att avgöra om de fungerar bra utan att testa

Kanotsläpet -- det finns bara ett och vi behöver en hantering av uppkomna fel

Lokaler -- de ligger långt bort och vi behöver veta status utan att åka dit

Allt annat

Det mesta i materielförrådet är både lätt att ersätta, finns i stora mängder, och är enkelt inspekterat. Det gäller t.ex. friluftskök, kartor, moraknivar, matlagningsutrustning, prassliga pressenningar, och sjukvårdsmaterial.

Förbrukningsmaterial

Ann Heberlein i Svenska Dagbladet

Om allt fler upplever att staten på ett elementärt plan misslyckas

hm

Om allt fler upplever att staten på ett elementärt plan misslyckas

alltså

upplever

Det är såklart ett stort problem att människor känner sig mindre trygga. Ett reellt problem, som förtjänar reella lösningar. En bra första lösning är att inte läsa Ann Heberlein, för resten av texten består av dåligt underbyggda påståenden om att Sverige är farligt och blir allt farligare. Läser man regelbundet sådant, upplever man såklart mindre trygghet. Lever man i verkligheten är risken för otrygghet något mindre.

wat?

Uppgiften i rapporten att svenska invånares flygresor orsakar cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter, ungefär lika mycket som personbilstrafiken i Sverige, hävdar Littorin är felaktig.

– Forskarnas uppgifter är vidlyftiga antaganden. Vi tittar på de koldioxidutsläpp som genereras av de flyg som startar från svenska flygplatser och då är utsläppen 3 miljoner ton koldioxid, säger Henrik Littorin.

Alla som någon gång försökt flyga en längre sträcka internationellt vet väl att de flesta sådana resor sker med en mellanlandning någonstans i Europa eller Mellanöstern? Dvs en inte försumbar del av svenska invånares flygresor är inte flyg som startar i Sverige. Men vill man likt Svenskt Flyg inte diskutera verkligheten är det effektivt att blanda äpplen och päron.

Henrik Littorin hävdar i intervjun att de ledande svenska forskarna från Chalmers och KTH som ligger bakom rapporten har en agenda att begränsa flyget.

– Det har de deklarerat öppet. Jörgen Larsson har jämställt flygning med rökning och alkohol, det är gjort för att tydliggöra hur skadligt flyget är, säger Henrik Littorin.

– De har en agenda att lyfta fram och hitta sådant som ökar folks betalningsvilja för flygskatten.

Han anser att folkhögskolevärlden i stället bättre borde förvalta sin gamla vision om ”allmän medborgarbildning”, det vill säga vara delaktig i att stärka demokratin. Inte minst för att den demokratiska situationen har förändrats.

– Förr stärktes demokratin genom att man fick fler att över huvud taget rösta. I dag behöver människor lära sig hur de kan medverka i den demokratiska dialogen, till exempel genom att argumentera för sina åsikter, leda sammankomster, skriva och justera protokoll. Det ser jag som oerhört viktigt. – Ytterligare en sak som är nödvändig är att ta klimatförändringarna på allvar, säger Gösta Vestlund med en stadig nyfikenhet på framtiden. Foto: Håkan Elofsson

Och så finns det en sak till som är nödvändig, anser han: Att ta klimatförändringarna på yttersta allvar.

– De måste ha det som grund i undervisningen och vilka möjligheter vi människor har att göra förändringar för att klara framtiden. Och det viktigaste pedagogiska instrumentet är dialogen. Nyfikenheten på om våra motståndare kanske också har något att tillföra, så vi tillsammans kan lösa klimatfrågan.