Kungstorgsockupationen
 Bakgrund
Kungstorgsockupationen var en framgÄngsrik utomparlamentarisk aktion 1976 som lyckades stoppa ett garagebygge under Kungstorget i nÀrheten av Avenyn i centrala Göteborg.
 Syfte/frÄgestÀllning
Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ och förstÄ vad som hÀnde, varför hÀnde det och vad blev efterdyningarna av Kungstorgsockupationen. Fokus ligger pÄ frÄgor om hur ockupationen organiserades och försöka koppla den till motsvarande aktioner idag.
FrÄgestÀllningarna Àr:
Vad var bakgrunden till Kungstorgsockupationen?
Vad hÀnde och hur genomfördes ockupationen?
Vad hade hÀnt om Kungstorgsockupationen skett idag?
 Metod
Jag har lÀst Kungstorgsockupationen i Göteborg av Kent Asp. Den handlar frÀmst om frÄgor kring opinionsbildning och om hur media beskrev ockupationen. Boken skrevs 1978 pÄ beredskapsnÀmnden för psykologiskt försvars initiativ. Kent Asp var fil kand och universitetslektor i informationsteknik vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet nÀr han skrev studien. Numer Àr han professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. BeredskapsnÀmnden ville studera opinionsbildningen och ta reda pÄ hur massmedia hade bevakat ockupationen. Informationen i boken förefaller tillförlitlig. Boken Àr skriven kort efter ockupationen och den innehÄller en detaljerad redogörelse för hur massmedia portrÀtterade hÀndelsen.
Genom en dokumentÀr film som heter just Kungstorgsockupationen har jag fÄtt en bild av vad som hÀnde pÄ och runtomkring Kungstorget 1976. DokumentÀrfilmen Àr gjord av filmgruppen pÄ SprÀngkullen, ett musikforum och allaktivitetshus med café, scen, fotolabb med mera. Gruppen bestod av ockupanter och vÀnner till ockupanter vilket innebÀr att den tar stÀllning för ockupationen.
Via sökningar pÄ internet har jag hittat bloggar, ljud och bilder frÄn filmen Kungstorgsockupationen och ett par artiklar som nÀmner hÀndelsen. Utöver detta finns inte mycket information. Vid 30 Ärs-jubileet 2006 kom Àmnet upp i debatt i form av utstÀllningar och forum.
Jag har Àven trÀffat en av filmmakarna samt sympatisörer till ockupationen. Vi har fört samtal om vad som hÀnde och jag har fÄtt ta del av personliga minnen frÄn ockupationen. Jag har vÀrderat alla uttalanden efter relevans och tillförlitlighet samt alltid försökt hitta dokumenterade fakta eftersom minnet ibland kan bedra.
 Resultat
Initiativtagarna, stödet och befolkningen
Göteborgs miljögrupp, enskilda miljöaktivister och politiskt aktiva var bland initiativtagarna till att ockupationen blev av och genomfördes. Stöd för ockupationen fanns bland annat i grupper som ocksÄ verkade för utveckling och service i Göteborgs förorter, t ex Hammarkullen och aktiva pÄ SprÀngkullen. MÄnga av de aktiva ville förhindra centraliseringen och beroendet av innerstan. MotstÄndet mot ökande bilism var pÄtagligt, man ville istÀllet bygga ut kollektivtrafiken. MÄnga göteborgare var negativa till garaget. Opinionsstödet vÀxte till sig och blev allt starkare efterhand.
Platsen
Kungstorget Àr en anrik torgmarkandsplats nÀra Vallgraven i ena Ànden av Avenyn. DÀr skulle ett flera vÄningar djupt garage byggas under mark. Kungstorgsgaraget skulle svara mot behovet av parkeringsplatser i centrum.
Politiken
Göteborg hade en borgerlig kommunledning under mitten av sjuttiotalet och denna hade beslutat att man skulle bygga ett garage under Kungstorget. Socialdemokraterna (sap) tillsammans med vÀnsterpartiet kommunisterna (vpk) vann kommunalvalet under hösten 1976. En av sakfrÄgorna de gick till val och vann pÄ, var att inte bygga garage under Kungstorget. Eftersom maktöverlÀmnandet dÄförtiden skedde vid Ärsskiftet efter valet kunde den gamla kommunledningen pÄbörja arbetet med garaget under hösten. Efter valet menade socialdemokraterna att eftersom bygget redan var igÄng kunde och skulle bygget fullföljas. Att bryta kontraktet med byggherren efter en mÄnad skulle innebÀra stora skadestÄnd.
Organisationen
Bygget hade precis börjat nÀr ett hundratal ockupanter rusade in pÄ torget morgonen den 18 november. FrÄn början visste man inte hur lÀnge aktionen skulle pÄgÄ och trots mycket förberedelser var det kallt och hÄrt att ockupera torget dygnet runt. Efter tvÄ dagar hade man ett stormöte dÀr huvudfrÄgan var om, och i sÄ fall hur, aktionen skulle fortsÀtta. . PÄ filmen kan man höra hur en polisman pÄ detta möte försökte övertala deltagarna att avsluta ockupationen. Detta vann dock inte gehör utan mötet beslutade genom acklamation att istÀllet fortsÀtta med förnyad kraft och en ny samordningsgrupp bildades. Det bildades arbetsgrupper för att sköta olika sysslor pÄ torget. Exempel pÄ grupper var underhÄllningsgrupp, köksgrupp och propagandagrupp. För att hÄlla vÀrmen tÀndes eldar och man kokade te och soppa. Det restes militÀrtÀlt och man byggde provisoriska skjul och ett sekretariat. De plankor som behövdes för byggnationen fick man genom att lÀgga beslag pÄ byggbolagets material pÄ platsen. Under kort tid samlade kungstorgsaktivisterna in drygt 100 000 namnunderskrifter mot garagebygget, uppskattningsvis en fjÀrdedel av Göteborgs dÄvarande befolkning, och 150 stöduttalanden. Torghandlare och butiksÀgare runt om torget sympatiserade med ockupationen och bidrog med mat, el och telefonledning. För att pÄ kort tid nÄ ut till alla sympatisörer upprÀttades en telefonlista som skulle anvÀndas för att fÄ mycket folk till torget till exempel vid polisingripande.
Musikens makt
PĂ„ torget byggdes en scen av byggmaterialet. Med detta skapades en tillfĂ€llig levande musikscen mitt i Göteborg som lockade till sig allmĂ€nheten. Man hittade pĂ„ slagord och skrev om texten pĂ„ gamla klassiker sĂ„ att alla kunde skandera och sjunga med. Studenter frĂ„n musiklĂ€rarutbildningen (SĂMUS) kom till torget och spelade, de blev som ett husband för ockupationen. Till musiken blev det dans, bl. a lĂ„ngdans och schottis. Dansandet pĂ„ torget var gemenskapande och sjĂ€lvklart viktigt för att hĂ„lla vĂ€rmen under kyliga november.
Polisingripande
Natten till den 26 november, pÄ ockupationens Ättonde dag, försökte 75 poliser stoppa ockupationen. Milt men resolut bar de bort sovande ockupanter och rev scenen och tÀlten. Tack vare aktionens organisation och fungerande telefonlistor strömmade fler ockupanter och sympatisörer till Kungstorget. PÄ bara nÄgra timmar var lÀgret uppbyggt igen, nu större och bÀttre Àn tidigare.  Ockupationen fortgick.
Avslutningen
MotstÄndet och opinionen mot bygget av Kungstorgsgaraget hade vuxit sig starkt.
Den 29 november 1976 meddelade socialdemokraterna att oavsett hur lĂ„ngt gĂ„nget garagebygget skulle vara vid Ă„rsskiftet sĂ„ skulle det stoppas. Efter detta besked bestĂ€mde den borgerliga kommunledningen att stoppa bygget omedelbart. Dagen efter uttalar sig kommunfullmĂ€ktiges blivande ordförande Sven Hulterström (SAP) i GT: âOckupationen har definitivt pĂ„skyndat frĂ„gans behandling.â
Sammanfattning
Bakgrunden till Kungstorgsockupationen Àr ett av mÄnga oönskat garage omgÀrdat av politiskt maktspel. Kungstorgsockupationen Àr ett exempel pÄ en demokratisk folklig förankrad aktion som gjorde skillnad. Garaget blev aldrig byggt. MÄnga unga och miljömedvetna var aktiva i ockupationen av Kungstorget. Massmedia bevakade och opinionen vÀxte mot bygget och efter stormötesbeslut fortsatte ockupationen. Den utomparlamentariska aktionen att ockupera torget och stoppa Kungstorgsgaraget var mÄhÀnda olaglig men de demokratiska och folkliga krafterna gjorde motstÄnd och Àndrade ett av kommunfullmÀktige fattat beslut.
Slutsatser/Diskussion
Perspektiv
Ockupationen blev en nyhet pÄ riksnivÄ och Àven i andra lÀnder men det var hÀr i Sverige och i Göteborg som den pÄverkade mest. DÀrför har jag valt att i huvudsak skriva utifrÄn ett lokalt perspektiv.
KöpmÀn i centrala Göteborg och bilburna hade tjÀnat pÄ ett Kungstorgsgarage men ur ett miljöperspektiv och förortsperspektiv Àr det bra att det inte byggdes.
 Tekniken
En av de största skillnaderna mellan nu och 1976 Àr teknikens utveckling. Nu kan vem som helst filma och fota hÀndelser och enkelt sprida resultatet över hela vÀrlden. PÄ kort tid kan mÄnga mÀnniskor mobiliseras genom sociala medier och sms om det Àr ett Àmne som engagerar.
Under Kungstorgsockupationen upprĂ€ttades en telefonlista som skulle anvĂ€ndas för att fĂ„ fler aktivister till torget vid ett polisingripande. Idag hade nĂ„gon eller nĂ„gra engagerade skapat ett facebook-event och genom att lĂ„ta mĂ€nniskor âdelaâ pĂ„ olika sociala nĂ€tverk skulle budskapet spridas och en eventuell opinion bildas. Eftersom alla numer bĂ€r med sig en telefon skulle man ocksĂ„ kunna anvĂ€nda sms-grupper eller ringa om det handlar om en mindre grupp.
Exemplen Arabiska vÄren och Stop Kony-rörelsen visar hur man bildar opinion idag. NÀr budskapet var att stoppa Kony gjorde organisationen Invisible children en mycket vÀlgjord och engagerande halvtimmesfilm som nu har setts av 89 miljoner mÀnniskor och hundra tusentals demonstrerade och diskuterade budskapet. Under och efter Kungstorgsockupationen gjordes en film med Super 8-kamera, framkallad, klippt och visningsbar efter ungefÀr tre mÄnader. . Den har frÀmst visats för de som redan visste om ockupationen och de som medverkade. Opinionsbildningen gÄr avsevÀrt snabbare idag. Om sprÀngkullen filmgrupp hade haft tillgÄng till dagens teknik hade de kunnat göra en snygg film pÄ kort tid och lagt ut den pÄ internet samma dygn.
Miljöengagemanget
Intresset och kunskapen om miljön, föroreningar och global uppvÀrmning Àr sannolikt mer utbrett idag Àn för 36 Är sedan. Nu finns det exempel pÄ miljösatsningar i Göteborg, exempelvis sÄ pÄgÄr utbyggnad av kollektivtrafiken. Samtidigt sÀljs delar av Statens jÀrnvÀgar ut och underhÄllet fungerar sÀmre Àn nÄgonsin. MiljötÀnket har idag fÀste i alla samhÀllets demokratiska delar. 1976 Ärs miljötÀnk sÄg nÄgot annorlunda ut. Man var medveten om oljekrisen och mÀnniskor sparade energi i hemmen. Bilindustrin var pÄ uppgÄng men samtidigt visste alla om avgasernas pÄverkan pÄ natur och mÀnniskor. Om det hade byggts ett garage pÄ Kungstorget hade vÄr stad varit Àn mer bilanpassad. Visserligen Àr bilarna klimatsmartare nu men det visste inte miljöaktivisterna 1976. De sÄg framför sig en stad grÄ av avgaser.
Politiken
Den internationella vÀnstervÄgen pÄverkade Àven det svenska samhÀllet under 70-talet. Torbjörn FÀlldin (c) som var entusiastisk kÀrnkraftsmotstÄndare vann riksdagsvalet 1976 mot Socialdemokraterna som hade innehaft regeringsmakten i 40 Är. Under mitten av 70-talet gick en vÄg miljömedveten och man efterstrÀvade förÀndring. VÀnstervÄgen har idag försvagats och avklingat. En marknadsorienterad liberal ordning Àr stark och har stort inflytande för nÀrvarande oavsett lokal, regional, nationell, europeisk eller global nivÄ. Visserligen tror jag att unga och miljögruppsorganiserade hade protesterat om politikerna skulle börja bygga ett garage i innerstan idag. Opinionen och det stora stödet frÄn folket Àr jag mer tveksam till. I dagens mediebrus Àr det sÄ mycket att ta stÀllning till. Kanske skulle ett garagebygge verka som en rÀtt oviktig frÄga för andra göteborgare?
HÀndelserna hade sett annorlunda ut om garagebygget hade pÄbörjats mitt under en mandatperiod. Folket ansÄg i denna situationen att eftersom sittande kommunfullmÀktige hade förlorat valet kunde inte de fatta beslut som pÄverkade en sÄ lÄng framtid.
NÀr mÀnniskor förlorar tilliten till politiker och nÀr tilltron till demokratin undergrÀvs kan olika situationer uppstÄ. Antingen gör folket en aktion och försöker ta tillbaka det som fattas dem. Alternativt gror missnöjet vilket gör det möjligt för extremister och missnöjespartier rekrytera och synas.
Sedan en Àndring i kommunallagen 1992 övergÄr makten direkt efter valet och inte vid Ärsskiftet som var fallet 1976. Samma maktspel hade alltsÄ inte kunnat hÀnda idag. Det finns kommentarer om att Kungstorgsockupationen var en bidragande faktor till Àndringen.
Polisen
Relationen mellan polis och ockupanter under Kungstorgsockupationen prĂ€glades av en dialog. Poliserna följde order men brukade inget vĂ„ld nĂ€r de rev ner tĂ€lt och skjul. Ockupanterna lĂ€t sig bĂ€ras bort men lĂ€t inte ockupationen stoppas. Relationen byggde inte pĂ„ samförstĂ„nd men pĂ„ respekt och vid nĂ„got tillfĂ€lle till och med med humor. Det kan illustreras med att ockupanterna utmanade âordningsmaktens företrĂ€dareâ pĂ„ dragkamp pĂ„ torget. I GT den 27 november 1976 svarar polisen: âPolisen accepterar, trots att polisintendent Lennart Terrviks matchvikt Ă€r bara 66 kilo, men har ett förbehĂ„ll: Polisen stĂ€ller bara upp om demonstranterna och polis efter dragkampen lĂ€mnar torget â var och en Ă„t sitt hĂ„ll.
Under toppmötet i Göteborg 2001 var relationen mellan demonstranter och polis helt omvÀnd. Maskerade aktivister kastade gatsten och polisen svarade med eldvapen. En ung man skottskadades svÄrt. Kan tÀnkas Àr klimatet hÄrdare idag. Gapet mellan civila och ordningsmakt Àr kanske större. Om Kungstorgsockupationen hade skett idag Àr det möjligt att polisen hade agerat snabbare och grövre och att ockupanterna hade opponerat sig mer aggressivt.
Reflektioner över arbetet
Mitt arbete grundar sig i mediernas och ockupanternas perspektiv pÄ Kungstorgsockupationen. Förutom nÄgra kommentarer frÄn Lennart Ström (fp) har det varit svÄrt att hitta Äsikter som var rent negativa till ockupationen. Detta kan innebÀra att rapporten inte ger hela bilden eller ser frÄn alla perspektiv. Det finns sÄklart otroligt mycket fakta om Kungstorgsockupationen som jag har missat i mitt arbete men förhoppningsvis ska det bringa svar till frÄgestÀllningarna.
Om resultatet kan ge nÄgon ny kunskap Àr svÄrt att sÀga. Kanske Àr det helt ny information för yngre generationer, kanske Äterupplivas minnen för de som deltog eller beskÄdade ockupationen pÄ hÄll. Diskussionen kan ha gett lÀsaren perspektiv eller nya idéer kring hur man kan tÀnka om utomparlamentariska aktioner.
 KÀllförteckning
Kungstorgsockupationen, SprÀngkullens filmgrupp, 1976
Asp, Kent: Kungstorgsockupationen i Göteborg-studier kring information och opinionsbildning. BeredskapsnÀmnden för psykologiskt försvar 1978
Samtal med Johan Landin och Els-Marie RÄdström 2012-05-04 till 2012-05-06.
Tack till
Anneli Berg â för utlĂ„ning av filmen om Kungstorgsockupationen.
Johan Landin â för att du har gjort Kungstorgsockupationen levande för mig genom dina berĂ€ttelser.
Mamma â för att du orkar med mig.
