Manchester Mondays

Idag är det inte måndag, det är torsdag, och en riktigt solig sådan. Alla är upptagna inomhus och pluggar, och det borde jag också vara, men det är så najs ute och jag tänker att solterapi gör säkert så att jag pluggar supereffektiv sen. Det börjar dra ihop sig med alla inlämningar, första slutinlämningen är på måndag nästa vecka, sedan torsdag, redovisning fredag, och sedan två uppsatser, en appraisal och en grupp-uppsats veckan där på. Suck. Har faktiskt inget annat planerat de här två veckorna, eller veckorna efter det heller för den delen. 

Matty och Marty var här i helgen, och det var jättekul! Mysigt att ses allihop igen, och att få fira Valborg tillsammans. Just nu sitter jag på vår uteplats (aka fängelsebakgården) och blottar mina extremt vita ben och armar (ja, jag tänkte investera i solkräm om det fortsätter vara sådana här dagar, Papi) (hahah som om det skulle fortsätta vara sådana här dagar med sol, inte troligt). 

Det är måndag, och jag är i Manchester, har inte varit här på några måndagar nu och jag har inte skrivit på många måndagar nu. Det är nästan nästan soligt ute, och ganska varmt, kanske 14 grader. Igår var det riktigt soligt och jag satt ute i en trädgård som var ungefär 700 gånger lummigare än vår asfalt-baksida och drack kaffe och kisade för att det var så ljust. Idag är det nya plugg-tag som gäller (suck) och dagen ska spenderas på universitetet och i gymmet hade jag tänkt. Imorse vaknade jag av det härliga ljudet av två män som först pratade abnormalt (är det ett ord?) högt och sedan började slå sönder fönsterrutan i badrummet och sen köket, de skulle alltså sätta in nya fönster, och det hade ingen berättat för oss stackars hus-boende. Hur som helst kan det väl vara bra med nya fönster. 

Annars har det inte hänt så mycket sedan jag hängde i Sverige, och egentligen inte så mycket på hela terminen kanske, sedan sist jag skrev. Helena kommer hit i helgen (Jaaaaaa!) och sedan börjar föreläsningar igen. Jag och Charlie försökte oss på att göra en veggie-paella här om dagen, men (Charlie) (råkade) ha i en hel burk med inlagda kronärtskockshjärtan (med spadet också skulle jag tro) som var väldigt starkt smaksatta med citron och timjan, så det hela smakade lite sådär inlagd-gurka-citron-surt, med lite timjan. (Timjan, mamma, och buljong!). Uppdraget jag får underhålla mig med ikväll blir kanske att laga lite matlådor här hemma. 

Nu är det traska mot universitet-dags och lämna det här härliga ljudet av borrmaskiner och glassplitter. Jag säger som Findus, i Pettson och Findus i snickarboden-spelet: Jag önskar mig lycka till! 

Det är måndag igen, precis kommit tillbaka från Edinburgh som var superfint och jättemysigt. Vi traskade runt massa i stan (vilket var det längsta de två cyprioterna i sällskapet någonsin gått i princip), och såg kaféet där JK Rowling skrev Harry Potter, hängde på en läskig kyrkogård med sjukt många pampiga, supergamla gravar och såg parlamentet och museum och allt möjligt annat. På kvällen dansade vi keltisk dans, som var hur roligt som helst, trots min rädsla för pardans, så hade jag jättekul och det slutade med att jag dansade nästan varje dans. Danslokalen var en gammal kyrka och hade liveband och en lady som ropade i mikrofon vad man skulle göra i varje dans. Den sista dansen för kvällen var en kaotisk dansa-armkrok-med-alla-i-ledet-dans som resulterade i allmänt snurrade och det mesta jag skrattat på det här året skulle jag tro (och det säger en hel del, eftersom jag nästan spenderat varenda dag det här året med att skratta)(oj, vilket bra år egentligen?). Idag värker mina armar något efter allt slängande hit och dit, men det var det helt klart värt. 

Efter det långa traskandet i stan-dagen (som inte var så värst långt egentligen, men med cypriotiska mått mäter vi tydligen nu) åkte vi utanför Edinburgh till några små byar och traskade längs med berg (kanske 10 min bort och 10 min tillbaka, lagom med cypriotiska mått) och åt middag hemma hos Charlie på kvällen med hans familj och några kompisar. 

Nu är jag tillbaka i Manchester igen och känner mig helt otroligt översvämmad med jobb, känner det i bröstet och halsen och överallt. Det blir en mindre kul vecka, men det kanske det är värt. Snart är det Dublin, vilket jag ser fram emot sjukt mycket.

Idag är det måndag och en solig sådan dessutom! Dagen har spenderats i köket med Esther som gillar att ge life advice, sedan en promenad och prata med Hannah och nu sitter jag här i Ali G och tanken var att jag skulle plugga, får se hur mycket jag får gjort. Det här med uppsatsskrivande börjar gå lite till överdrift kan jag känna, aldrig har jag väl producerat så mycket text i mitt liv som här i Manchester. 

Jag har även lyckats byta en av mina kurser, förhoppningsvis är det här ett bra beslut, det vet en inte. Men det är nog en bra grej att byta department för en kurs och se något annat. Och mina kompisar kommer jag ju träffa ändå, förhoppningsvis. Till helgen åker vi till Edinburgh, det blir kul! Och jag har även hunnit med ett dopp i havet sedan sist jag skrev. Det var exakt så kallt som jag trodde, men också ganska uppfriskande. Och nu har jag sett Blackpool, om så bara för att dopp i havet och sedan hem igen. Men sandstrand mitt i stan är verkligen något som Manchester skulle behöva. Om det hade funnits ett hav också förstås (inte som Ruben som planerade in en sandstrand i norrläge på sin bostadsgård i Gränby på Bostadsgård-studiokursen). Annars ska jag prova på balett imorn är tanken och på onsdag tänkte jag hänga på Nordic society, lite svensk-abstinens kanske, jag vet inte. 

Hej mamma och pappa!

Det är måndag och det är en bra måndag och den är i Manchester! Tillbaka i ett fuktigt, tegelrött England och ett lyhört rum där opera och rock mixas i en märklig blandning nästan varje kväll, och är så glad att vara här igen. Bland roliga housemates, bra plugglokaler och knasiga vänner, som planerar Taylor Swift-roadtrips, Haggis-kvällar och italienska middagar. Mitt rum är numera riktigt varmt, eftersom vår nya housemate Esther från Ungern satte ner foten och har satt igång värmen oftare, och jag har en sån där torrboll som gör mitt rum så mycket mindre fuktigt. Jag äger numera även tre täcken, sex kuddar och tre fleecefiltar, så skulle kunna göra om hela mitt rum till ett pyjamasparty känns det som. Idag ska jag traska mot Ali G och (eventuellt) skriva klart min uppsats, det är orealistiskt men jag måste sätta upp mål. Ikväll ska Andreas laga äkta cypriotisk halloumi, hur kan en måndag inte bli bra då liksom. 

Min sista Manchester-måndag för det här året.

Hejdåååå, ses snart igen.

Idag är en bra onsdag!

Det är torsdag igen, och nästa vecka är vår sista vecka här i Manchester. Det känns så konstigt, hur kan 3 månader gå så snabbt? Vi gör vårt bästa för att få julstämning, Davide har ställt sin julgran han hade i sitt rum sen tidigare i köket och Janina har gjort en jättefin krans med fyra ljus som står på köksbordet. En hemlig person som ingen i huset vet, har satt upp ett stort rött glitterband på anslagstavlan och i mitt rum finns två adventskalendrar. I hela stan går människor runt i en uppsjö av olika Christmas jumpers, den ena märkligare än den andra, samt olika varianter av julmössor. Det märkligaste jag sett hittills är nog den som hade en thanksgivingaktig kalkon som stickad mössa. Men jag trodde liksom inte att folk faktiskt hade på sig såna där jultröjor som Darcy har i Bridget Jones, men det är alltså inget filmiskt fenomen utan speglar verkligheten här i England. Känner att jag haft en del Bridget Jones-referenser här under terminen, bra film för att få inblick i brittisk kultur tydligen.

Det är däremot väldigt varmt och har inte regnat så speciellt mycket heller, så känns mer som oktober än december. Ikväll ska vi gå på en julmiddag med vårt program och i helgen ska vi plugga sönder oss med Infrastruktur planeringsuppsatsen. Just nu sitter vi i Ali G och pluggar också, jag har tagit en liten paus för att skriva här istället.

Jag minns inte ens vad jag haft för mig senaste veckan, Emma har varit på besök, och så har vi haft en del sena kvällar med Urban Design-projekt och workshops. Vi fortsätter vårt hysteriska pastasallad med falafel-ätande till lunch som ibland varieras med soppa (vilken lyx!). Tur att vi lagar massa ordentlig mat på kvällarna. Men jag kommer nog avstå från falafel ett tag när jag kommer hem till Sverige igen. 

Det är måndag igen eller nej det är det inte alls, det är tisdag faktiskt, ojdå. Lovisa har åkt hem, hon var uppe tidigt imorse för att ta tåget till flygplatsen. Vi har haft det sjukt mys med julmarknad, varit ute och ätit och haft brunch hemma hos mig. Det var jättetråkigt att säga hejdå.

Idag regnar det inte (självklart inte, eftersom Lovisa nu har åkt hem och vi tycks alltid ha regnigt när någon är på besök) och jag sitter i Ali G och försöker skriva uppsats. Marmath har åkt till det gigantiska Trafford Centre för att kika på julklappar och allmänt trötta ut sig i Storbritanniens näst största shoppingcenter. På torsdag kommer Emma hit, och stannar till på måndag morgon! 

Annars är det rätt lugnt i Mcr, vi har storstädat köket och jag har numera en superfin adventskalender från Lovisa och mormor på mitt skrivbord, gör julstämningen så mycket bättre där!

Idag är det torsdag och inte måndag, men det kan väl konstateras att jag inte är en väldigt strukturerad person som bara rör mig i invanda mönster, efter 23 år utan vidare noggrann planering. (Eller ja, hur många år det nu är jag inte hundraprocentigt varit beroende av er, mamma och pappa. Typ 13 år eller nåt sånt då kanske). Därav även inlägg då det inte är måndag (cross in the ceiling). 

Idag packade vi in oss i Charlies lilla tvådörrarsbil och begav oss söderut mot Wales. (Det heter tredörrars enligt Matty, men jag tycker det låter fånigt så jag tänker säga tvådörrars. För bakluckan på en bil är inte en dörr, enligt mig (används den för att gå in och ut genom eller, vavava)(nä precis)(Eller jo. Jessie gör. Hm..)). Vi tog med varma kläder, termos och pastasalld och stroopwaffels (GOTT) och nötter, och Marmath (Ja, det är Marty och Matty tillsammans) tog med sina kameror. Efter ca 20 minuters snurrande i Manchesters curry-kvarter var vi på väg, jag och Matty i baksätet bland diverse matlådor, jackor och kaffekoppar och Marty och Charlie i framsätet med karta och en något ryckig kör-stil. 

Jag visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig, den enda koppling och kunskap jag har till och om Wales är min Blecket-kompis Dave som kommer därifrån, att Cardiff är största staden och att de har en fräsig flagga med en röd drake på (som inte går att vända på, eftersom att draken då kommer upp och ner, en himla svaghet enligt Charlie). Wales var hur som helst fantastiskt, i kuperat lapptäcke-landskap-stil med extremt grönt gräs, betande får, knotiga ekar och gamla borgar och utkikstorn bakom varenda krön och uppe på varenda topp. Och så havet bredvid. 

Vid vårt första stopp hamnade vi i en kuststad med en hamn, en stor borg, nej två stora borgar förresten, och små söta gator fyllda med bagerier, tea rooms och kitschiga julprydnadsaffärer, och stenmurar och valv precis överallt. Efter det lämnade vi kusten lite och körde genom den översta delen av nationalparken Snowdonia. Där ändras landskapet till berg och låg vegetation och det kändes som vi plötsligt var i Svenska fjällen, eller kanske på Nya Zeeland, med vattendrag längs bergsryggarna och moln som letar sig nerför sluttningarna.  

Vi åkte där mellan bergen, och lyssnade på Bon Iver, och solen tittade fram ibland, genom molnslöjorna. Det kan låta himla överdrivet, men det var så det kändes att köra igenom Wales, kommandes från den superurbana staden Manchester där i princip allt är hårdgjort, topografin är ytterst platt och de gröna ytorna är få. Vi stannade till också och följde en led en bit uppför ett berg, och jag skulle gärna komma tillbaka igen och vandra där mer.

Efter Snowdonia hann vi med Holy Island där vi gick uppe på klipporna vid havet och sedan, tillbaka i England igen, stannade vi till i Chester som också var en väldigt mysig stad. Sjukt värd roadtrip.

Nu är det fredag, sedan snart två timmar, och det är dags att sova och tagga att Lovisa kommer imorn! 

Om 3 minuter är det måndag igen, och den här gången känns det faktiskt inte som att det var alldeles jättenyss jag skrev här, vet inte varför. Har haft fin-besök från Uppsala sen sist, Hannah kom hit i onsdags och stannade till lördag. Vi gick på konsthall, åt massa god mat, fikade på ett av mina favvokaféer, träffade några av mina klassisar och hängde i köket med tända ljus. Mycket värt! Trots att Manchester mest levererade regn och blåst och gator med mindre sjöar som gjorde det svårt att ta sig fram. I lördags vinkade jag av Hannah vid busshållplatsen runt åtta på morgonen och sedan, efter att ha misslyckats med att somna om, traskade jag ut i solen (kors i taket)(cross in the ceiling - ännu ett bra uttryck att försöka introducera till det engelska språket, jag har hittills försökt med Now you’re totally out bicycling och No danger on the roof, utan vidare framgång ska tilläggas). 

Jag tog bussen till nya delar av Manchester och gick i en park som på något sätt påminde lite om Oset i Örebro, minus Hjälmaren. Vi hittade faktiskt en hemlig sjö (den fanns inte med på kartan över parken, därav slutsatsen hemlig) som till och med hade en brygga, men med sin storlek på kanske 30x20 meter och ett vattendjup på sådär 60 cm var det när jag tänker efter nog mer en damm.

På lördagkvällen hängde jag med ett gäng erasmusstudenter men innan jag gick dit fick jag ett fint samtal från Örebro där alla gamla vänner hade reunion hemma hos Edvin, sjukt kul att få prata med alla! Och idag, söndag, har jag och Matty hängt i skolan och försökt plugga, och jag fick även collecta min gratis kaffe som man får efter att ha köpt 10 st, vilket var ett värt event i sig. På kvällen skypade jag med fina familian som var samlad i Örebro (minus mig), och det var jättemysigt. 

Mycket Örebrokänslor i helgen inser jag nu, vilket kanske är anledningen till att jag nu spenderat första delen av min söndagnatt med att titta på ett helt avsnitt av Go’kväll från 28 februari i år, på youtube. Är det hemlängtan kanske?

Redan måndag igen, känns som att jag tänker så varje måndag, oj redan. 

Helgen spenderades i Coventry med diverse kortspel och brädspel, den senaste Pixar-filmen och en del traskande fantastiskt england-väder, det vill säga regn. Jag försov mig både då jag skulle åka från Manchester i fredags och när jag skulle åka hem idag så en del springande till bussar har det också blivit. Men allt rullade på bra! Ikväll har jag, Matty och Marty haft catch up eftersom ingen av oss har setts under helgen (Mathilda hade föräldrabesök och Martina hade vänner-från-kören-besök) och så kom Charlie hit med ännu en fabulös kaka som vi åt med glögg som Mattys föräldrar tagit med och tittade på Notting Hill. En typiskt bra söndagkväll.

På onsdag får vi fin-besök från Uppsala respektive Stockholm för då flyger Hannah och Mattys kompis Mickan hit och stannar till på lördag! Ingen rast ingen ro, då ska vi äta engelsk curry, gå på museum och pub och dricka kopiösa mängder te är planen. Måndag blir en Star wars-måndag med ep 2 eftersom jag såg ep 1 i torsdags samt en hel del plugg eftersom vi har redovisning i Urban Design på onsdag.

Stationen som jag blev tilldelad att analysera i Urban Design-kursen var för övrigt en ganska sorglig historia med en soptipp och några industribyggnader som närmsta granne och sedan ett stort område med bostäder runtomkring. Det var inte det lättaste att hitta dit med buss, busschauffören visste inte riktigt var jag skulle av för att hitta rätt men som tur var tog en bestämd äldre dam tag i det och tryckte på stoppknappen på rätt ställe (medan hon skrek på mig för att indikera att det var jag som skulle av, INTE hon) och pekade utförligt hur jag skulle gå för att komma rätt. De är rätt trevliga och hjälpsamma i det här landet, tack och lov för det. 

Nu är det sovdags, annars kommer det bli ännu en mindre positiv måndag (men köttfri såklart).

Idag var inte vår mest positiva måndag (igen, jag vet)(stupid mondays),  det hela började med att tre bilar körde förbi oss på vår väg till universitetet och skvätte ner oss i Bridget Jones stil, ni vet i slutet av andra filmen när hon har tagit en taxi för att berätta hur mycket hon tycker om Darcy och tagit på sig en fin (?)(ah lite 90-tal eh) ljusrosa klänning och så åker en buss förbi och skvätter ner hela henne? Så var det. Tre gånger. Positiv måndag, nej.

Sedan kom inte gästföreläsaren till Infrastructure planning-kursen så en stackars tysk snubbe som bara är med som någon slags med-föreläsare fick improvisera ihop en föreläsning om Tysklands infrastruktur. Givetvis blev han även avbruten av Cecilia (vår kursansvarig, som brukar hålla i föreläsningarna, ni vet hon som avbröt sin doktorand hela tiden, om ni minns) mitt i en mening och så fick vi rast istället, tills nästa föreläsare skulle börja (som kom dit i alla fall, win!). 

Men! Har haft fint föräldrabesök från er mamma och pappa, det var sjukt värt! Vi traskade runt Manchester och Liverpool och åt afternoon tea och åt god Halloumi-burgare och gjorde allmänt bra grejer. Och nu är Lovisa här och hälsar på, också mycket värt! I lördags när hon kom hit åkte jag och Charlie ut och hämtade henne på flygplatsen med Charlies bil och så åt vi massa frukost allihop hemma hos mig och hade en allmänt bra förmiddag. På kvällen såg vi julbelysningen slås på i stan (hur sjukt tidigt var inte det, helt knasigt), det var jättemysigt och superfina fyrverkerier. Efter det följde vi med folkströmmen och drog runt Northern quarter. Igår försökte jag vara en bra guide och vi gick runt med Matty i stan och hittade små fina specialbutiker och åt afternoon tea. 

Jag har även hunnit fira Guy Fawkes, det var i torsdags, en jättestor brasa i parken och så massa fyrverkerier. De verkar gilla fyrverkerier här. Brasan var mysig och efter hängde vi allihop hemma hos Charlie och gjorde charader.