I found that I did have the courage to risk the unknown and learn how to actualize myself.
Jamison Green, Becoming a Visible Man
seen from Venezuela

seen from United States
seen from Japan
seen from Saudi Arabia

seen from Bulgaria
seen from China
seen from Brazil

seen from Malaysia
seen from Netherlands

seen from Austria

seen from United States

seen from Malaysia
seen from Saudi Arabia
seen from United States
seen from Serbia
seen from Saudi Arabia

seen from United States
seen from United States
seen from China
seen from United States
I found that I did have the courage to risk the unknown and learn how to actualize myself.
Jamison Green, Becoming a Visible Man

Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
Jag vet inte vad jag söker. Vad jag kommer att söka. HÀr hade jag det skönt.
Eyvind Johnson, StrÀndernas svall: en roman om det nÀrvarande
Du vill fara, men du Àr rÀdd för att den vÀrld du kommer till ska likna den som du lÀmnade för lÀngesen. Eller att den Àr sÄ förÀndrad att du inte kommer att trivas, inte kommer att kunna leva i den. HÀr finns det oförÀnderligas trygghet.
Eyvind Johnson, StrÀndernas svall: en roman om det nÀrvarande
Det kommer varken bli dag eller natt, Jess. Det kommer alltid att vara den dÀr stunden med orÀkneliga möjligheter som sammanbinder dem.
Leslie Feinberg, Stone Butch Blues
Vart jag Àn var pÄ vÀg sÄ visste jag att jag var pÄ vÀg ensam.
Leslie Feinberg, Stone Butch Blues

Anya is live and ready to show you everything. Watch her strip, dance, and perform exclusive shows just for you. Interact in real-time and make your fantasies come true.
Free to watch âą No registration required âą HD streaming
Jag förstod dÄ att jag inte var pÄ vÀg hem, jag reste inte baklÀnges. Jag kastades framÄt mot en plats jag inte kunde se.
Leslie Feinberg, Stone Butch Blues
LĂ€ngtan som aldrig tar slut
Ibland kĂ€nns det som att jag lĂ€ngtar efter allt pĂ„ en gĂ„ng. Efter mĂ€nniskor, platser, kĂ€nslor, stunder â saker jag haft, saker jag aldrig upplevt, saker jag förlorat, saker jag knappt kan sĂ€tta ord pĂ„. Det Ă€r som om hela jag Ă€r byggd av lĂ€ngtan, en aldrig sinande ström av saknad och förvĂ€ntan.
Jag lÀngtar efter mÀnniskor jag inte sett pÄ evigheter, röster jag brukade höra varje dag men som nu ekar lÄngt borta. Efter skratt som en gÄng fyllde rummet, men som nu bara finns som minnen i mitt huvud. Jag lÀngtar efter dem jag Àlskar, dem jag en gÄng Àlskat, och kanske mest av allt efter dem jag aldrig fick ha tillrÀckligt nÀra.
Jag lĂ€ngtar efter platser jag kallar hemma, Ă€ven om jag knappt vet vad âhemmaâ betyder lĂ€ngre. Efter stĂ€der dĂ€r jag en gĂ„ng promenerade utan att tĂ€nka pĂ„ hur mycket jag skulle sakna dem. Efter smĂ„ cafĂ©er dĂ€r jag suttit med en bok och en kopp kaffe, efter strĂ€nder dĂ€r sanden fastnade i skorna, efter gator dĂ€r kvĂ€llsluften kĂ€ndes som frihet.
Jag lĂ€ngtar efter kĂ€nslor â den dĂ€r bubblande förvĂ€ntan innan nĂ„got stort hĂ€nder, tryggheten i en omfamning dĂ€r allt kĂ€nns sjĂ€lvklart, den enkla glĂ€djen i att bara vara dĂ€r och dĂ„, utan att fundera pĂ„ vad som kommer hĂ€rnĂ€st. Jag lĂ€ngtar efter att skratta tills magen gör ont, efter att vakna med en kĂ€nsla av att allt ligger framför mig, efter att förlora mig i ett samtal som aldrig vill ta slut.
Jag lĂ€ngtar efter saker jag aldrig ens upplevt â möten som aldrig blev av, möjligheter jag aldrig tog, versioner av mig sjĂ€lv som jag aldrig blev. TĂ€nk om jag gĂ„tt den andra vĂ€gen, tagit det dĂ€r jobbet, stannat kvar lite lĂ€ngre, vĂ„gat sĂ€ga det jag egentligen kĂ€nde? Jag lĂ€ngtar efter de liv jag aldrig levde och de mĂ€nniskor jag aldrig mötte men som Ă€ndĂ„, pĂ„ nĂ„got mĂ€rkligt sĂ€tt, kĂ€nns som en del av mig.
Det Ă€r nĂ€stan omöjligt att förstĂ„ hur man kan lĂ€ngta efter sĂ„ mycket samtidigt. Som om hjĂ€rtat strĂ€cker sig Ă„t tusen hĂ„ll pĂ„ en gĂ„ng. Som om varje andetag Ă€r ett steg nĂ€rmare nĂ„got, men jag vet inte vad. Kanske Ă€r det just det som gör oss mĂ€nskliga â att vi alltid lĂ€ngtar, alltid söker, alltid hoppas.
Och kanske, bara kanske, Àr det lÀngtan i sig som gör livet sÄ levande.
HÀr vet vi ingenting sÀkert om mörkrets och gryningens vÀgar, inte var Solen, de dödligas ljus, gÄr ner under jorden, eller var den gÄr upp.
Homeros, Odysséen