#knocke

4 invandrarkvinnor sind eine der unsichtbarsten Gruppe in der Gesellschaft, sie haben keine Möglichkeit auf sich aufmerksam zu machen, haben keine “Kanäle”, sind nicht politisch/öffentlich repräsentiert invandrarkvinnor werden als Trägerinnen von Problemen wahrgenommen “De politiskt, ekonomiskt och ideologiskt makthavande skikten förbehåller sig rätten att definiera vad som är problem. När problem i stället formuleras ur de förtrycktas perspektiv blir bilden en annan.” Problematik des weißen Feminismus: “Vita medelklasskvinnor har fått tala i alla kvinnors namn utan hänsyn till den annorlunda verkligheten som exempelvis färgade kvinnor, kvinnor i arbetarklassen och kvinnor med invandrar- eller minoritetsstatus lever under.” Was sind die Gründe für invandrarkvinnors marginalisierte Stellung “Vad är egentligen problemet - är det kvinnorna eller är det karaktären av deras arbete?” 5 Hur föreställningar skapas “Idéer, föreställningar och symboler […] är inte något fritt svävande tankebygge, utan något som faktiskt produceras av specialister och aktörer” während 60er und 70er war Einwanderungsforschung vor allem von den Behörden gesteuert.  Ausgangspunkt: Problematik für die Behörden. “Forskningens bidrag har ofta varit att göra invandrar- och minoritetsfrågor ‘hanterbara’  ur majoritetssamhällets och dess institutioners synvinkel” Die Forschung trägt z.T. dazu bei welchen Blick wir auf invandrarkvinnor haben und welche Sprache wir nutzen “Ingen dialog har förts där invandrare och minoriteter kunna påverka problembilden utifrån medvetenheten om sig själva och sin kulturella och klassmässiga position i samhället” Etnifiering av maktlöshet “Stämpling, etikettering eller stigmatisering, på grundval av yttre karakteristika eller annorlunda norm- och värdesystem, är kraftfulla instrument för social klassificering av maktlösa grupper i termer av ‘avvikande’.” “Deviance is the invention of a group that uses its own standards as the ideal by which others are to be judged” (Ladner, 75) 6 “strukturellt underläge, som t ex lägre sysselsättnings- och inkomstnivå, tolkas som utslag av kulturbetingad handling” (Ekberg, 10) “Den strukturellt betingade maktlösheten och det sociala underläget förses med etniska förtecken” “‘ethnicization’ av svarta och invandrade kvinnors situation” “benägenhet att lasta kvinnorna själva, att framställe dem som bärare av problem” –> “problemideologier” (nach Ålund) “De får en bild av sig själva som sårbara, hjälpbehövande, tyngda av sina föråldrade traditioner och sitt kulturarv” Problem des Selbstbildes der Frau, welcher Kultur soll ich entsprechen? wir <–> die Anderen “’vår’ moraliska skyldigheten att hjälpa ‘dom’“ Der entwickelte Westen hilft dem armen Osten 7 IK selten in der Arbeitswelt repräsentiert verschieden Gründe warum, jedoch sehen die Frauen es meist als eigenes Problem, sie seien Schuld daran, dass sie nicht in Schweden Arbeit finden Invandrare lika med arbetskraft Schweden brauchte in der Nachkriegszeit Arbeitskräfte, vor allem Männer  “import av utländsk arbetskraft” Frage nach einer Ware und nicht nach dem Menschen Begriffe “importerad arbetskraft” wurde in den 60er verwendet sowohl von Bürgerlichen als auch von den Sozialdemokraten 8 “invandare” Begriff wurde Mitte der 60er eingeführt Begriff macht Menschen geschlechts- und geschichtsfrei, sie werden mit dem Begriff auf ihre Funktion (Arbeitskraft) beschränkt Frauen arbeiteten z.T. in der Textilindustrie oder als Krankenschwester, aber vor allem wurden sie lediglich als Anhängsel und Familienpflegerin des arbeitenden Mannes gesehen obwohl in den Arbeitsstatistiken von 1969 bereits die hohe Erwerbskraft der Einwanderinnen ersichtlich war “Majoritetssamhället har fört ihop och förvandlat kvinnor med mångfaldig bakgrund till social sett anonyma varelser, till synes utan egenskaper eller erfarenheter. Härigenom kunde den process inledas som förvandlat kvinnorna till den socialt önskade produkten ‘invandrarkvinna’.” Frauen (v.a. mit Migrationshintergrund) werden nicht als volle ARbeitskraft wahrgenommen, sondern sind zuständig für das Haus und die Kinder. Wenn sie arbeiten, dann meist in monotonen Jobs. (V.a. Putzen) 9 ‘Marginella’ jobb - marginaliserade kvinnor Frauen die nach Schweden kommen wissen dass es Jobs gibt, sie erhalten aber vor allem niedrige Jobs, auch nach mehrjähriger Arbeit haben sie keine Aufstiegschancen Liegt nicht an ihrer Ausbildung, die meisten haben eine gute Ausbildung oder gar Studium, Ausnahmen sind die Frauen, welche vor 1940 geboren wurden. Die Vorraussetzungen sind die gleichen wie für Einwanderer, jedoch erhalten die Frauen seltener die Jobs. “Det faktiska problemet för kvinnorna var att arbetsgivarna inte såg dem som en resurs värda att satsa på” 10 Myter i arbetslivets praktik “Invandrarsyndrom […] Kvinnans sjukdom skylldes på den diffusa omständigheten att hon var ‘invandrare’.” Der eigentliche Grund sind jedoch die unpassende Arbeitsumgebung für die Frauen, da die (technischen) Arbeitsplätze für Männer ausgelegt sind “Stereotyper förvandlas till myter, som påverkar kvinnornas verklighet i arbetslivet.” 11 “att kvinnorna från ett visst land oftare var sjuka beroende på att ‘de har något speciellt i blodet’. Ålltså ‘förklarades’ hälsoproblemen som kulturellt betingade, i stället för att man sökte förbättra arbetsmiljön.” Vorurteil: Die Frauen möchten ja Zuhause bei den Kindern sein, jedoch werden die Frauen nicht gefragt, in Umfragen mit IK sieht man, dass sie arbeiten möchten 1984/85 - war die Arbeitslosigkeit bei Eingewanderten 3x höher als bei Schwedischstämmigen. 12 Forskning till förfång eller frigörelse IK wurden durch die Begriff unsichtbar gemacht und in eine Opferrolle gesteckt “etnocentriskt vinklade utifrån det svenska jämställdhetsbegreppet” “Forskningens könsneutralitet, det etnocentriska synsättet och makthavarnas problemdefintion måste ersättas av forskning som utgår från kvinnornas egna erfarenheter och problemsyn” “Den monolitiska bilden av ‘invandrarkvinnan’ är en konstruktion som också måste ifrågasättas inom ramen för den svenska kvinnoforskningen” “Den liberala vita kvinnorörelsen generaliserade sin verklighet som giltig for alla kvinnor. Den hade mest att vinna på att framställa mannen som den ende fienden.” “Har vi något annat att erbjuda dem än bristande identitet och jämställdhetspolitik?” (Aino Saarinen)