ME01: âDe Vandrande StĂ€dernaâ.
Originaltitel: Mortal Engines.
Serie: Mortal Engines #01 (Mortal Engines Quartet #01).
Författare: Philip Reeve.
ĂversĂ€ttare: Lena Karlin.
Publicerad: 2001 (pÄ svenska 2018).
Medium: eBok/B. Wahlströms.
LÀstes ihop med @kulturdasset i vÄr lÀsecirkel.
¥Oi! Spoilers, stavfel och alternativa fakta kan förekomma rakt föröver!
DelmĂ„l 1 (Kapitel 01â05).
En av de frĂ„gor som ploppar upp under första delmĂ„let Ă€r frĂ„gan: âvarför designade Nicholas Quirke den första rörliga staden?â; jag minns inte om vi fĂ„r nĂ„got svar pĂ„ den frĂ„gan lĂ€ngre fram. Faktum Ă€r att jag slĂ„s av hur lite jag minns av den hĂ€r filmen â kanske Ă€r det ett tecken pĂ„ att det Ă€r dags att se om den?
Vi kastas hur som haver in i den actionfyllda hetluften direkt, genom att Natsworthy smiter i vÀg för att se infÄngandet/slukandet av den lilla gruvstaden Salthook. Hur fungerar en rörlig gruvstad? Och snabbt fÄr vi möta de figurer som kommer att bli centrala: Valentine, Katherine och Hester. Och vi fÄr genom de tvÄ sistnÀmnda reda pÄ att det Àr nÄgot skumt i görningen bÄde med Medusa och vad det Àr (minns inte alls faktiskt utöver fragmentariska detaljer) men ocksÄ varför Valentine behöver hÄlla Hester Shaw och hennes bakgrund hemlig. Jag vill ocksÄ minna satt det Àr nÄgot med Kathrines bakgrund som Àr viktig ⊠men minns inte vad.
En bra start, och jag flög igenom de 5 kapitlen (jag hann givetvis glömma det under veckan och planerade för 2x2-kapitels sittning). Vilken bonus och fÄ lÀsa ett extra kapitel.
DelmĂ„l 2 (Kapitel 06â09).
Hester ger en första inblick i vad de rörliga stÀderna föddes ur, jordbÀvningar och vulkaner lÄter som nÄgot som en mer flyttbar bosÀttning skulle ha lÀttare att överleva. Intressant att Crome och Valentine (utgÄr frÄn att de jobbar ihop) arbetar sÄ hÄrt med att motbevisa att de rörliga stÀderna spelat ut sin roll. Och föga förvÄnande sÄ hÀnger Hesters förÀldrar (iaf hennes Mamma) ihop med det mystiska vapnet Medusa och Valentine.
Det hĂ€r med JĂ€garna (aka Ă
terupplivade mÀnniskor, som pyser Änga. NÄgon form av robotar/cyborgs?)
Givetvis mÄste den kvinnliga piloten som Valentine pratat om för Kate varit Hesters mamma?
Och resan till Handelspunkten var lite som âdit och hem igenâ efter att Speedwells borgmĂ€stare tagit Tom och Hester till fĂ„nga för att sĂ€lja dem som slavar nĂ€r de kommer fram. Att Tom och Hester nu lĂ€r sig samarbeta och att den senare alltmer öppnar ögonen pĂ„ Tom Ă€r viktigt. NĂ„gonstans har jag en misstanke (eller ett minnesfragment) att Toms förĂ€ldrar hĂ€nger ihop med Medusa de ocksĂ„ pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, och att de avpolletterades liksom Hesters mamma.
Inser igen: Äh vad lite jag minns av filmen, men jag sÄg den 31 maj 2020 sÄ det Àr kanske inte sÄ konstigt. Bra nu nÀr jag lÀser boken, men det blir till att se om filmen sedan, helt klart.
DelmĂ„l 3 (Kapitel 10â13).
Det Àr givetvis nÄgot som Àr fel med London, hemlighetsmakeriet BorgmÀstaren och Valentine pysslar med men ocksÄ den personkult som verkar finnas runt den sistnÀmnda. Det blir nÀstan lite obehagligt nÀr Valentine beger sig Ästad och det Àr rena folkfesten kring det. Tom och Hesters rÀddare i nöden har dock koll pÄ vem Valentine egentligen Àr, och Àven om det ser tufft ut nu hoppas jag att hon inte avpolletterats redan.
Intressant sidospĂ„r med Hester och jĂ€garen âTörnskatanâ. Av nĂ„gon anledning âhördeâ jag honom i en kallt skrapande röst som om den kom frĂ„n en gammal sliten, billig vinylskiva som sett ett och annat.
DelmĂ„l 4 (Kapitel 14â17).
Katherine börjar pÄ egen hand grÀva i attentatet mot sin far, framför allt vill hon veta vad som verkligen hÀnde och vem Hester Àr. Undrar om hon Àr redo för den eventuella sanningen hon kommer finna? FÄ lÀr vara beredda pÄ att öppet sÀga sanningen. IngenjörslÀrlingen Pod gör det sannerligen inte. Situationen nere vid latrintankarna lÀr dock vara en ögonöppnare i sig. Klart Àr att Katherine om inte annat har höga ideal.
Hester och Tom lĂ€r ha hamnat pĂ„ en Piratstad efter att slutligen undkommit törnskatan (undrar om det verkligen slutar hĂ€r â jĂ€garna Ă€r ju som sagt svĂ„ra att ta kĂ„l pĂ„) men det Ă€r en piratstad med ambitioner. Undrar om Tom kommer utrĂ€tta nĂ„gra större under pĂ„ Turnbridge Wheels?
En sak Ă€r sĂ€ker â det kommer verkligen fram i boken hur bisarr den hĂ€r vĂ€rlden Ă€r. Till och med om man jĂ€mför med andra post-apokalyptiska vĂ€rldar jag stött pĂ„.
DelmĂ„l 5 (Kapitel 18â21).
Katherine fĂ„r sig ett uppvaknande och fĂ„r sig en slĂ€ng av âvĂ€xa upp fortâ-syndromet. Det dĂ€r med âutlĂ€nning till dotterâ stĂ€rker vad jag minns frĂ„n filmen att Katherine inte Ă€r Valentines biologiska dotter. Jag har för mig att hennes hĂ€rstamning Ă€r rĂ€tt viktig⊠NĂ€r hon smyger sig in pĂ„ ingenjörsmötet fĂ„r hon sig ytterligare ett par sanningar till livs. Hon Ă€r fortfarande övertygad om att Valentine Ă€r en god person och att han blir lurad av Crome.
âĂsch, Valentine Ă€r borgmĂ€starens handgĂ„ngne manâ, sade nĂ„gon annan. âLĂ„t er inte luras av historikermĂ€rket. Han Ă€r lojal som en hund, sĂ„ lĂ€nge vi ger honom ordentligt med pengar och han kan lĂ„tsas att hans utlĂ€nning till dotter Ă€r en fin dam frĂ„n High London.â (Kapitel 21)
Jag Ă€r inte sĂ„ sĂ€ker. Jag Ă€r heller inte övertygad om att idĂ©n att Ă„teruppliva gamla massförstörelsevapen Ă€r en fantastisk idĂ©. Var inte det en av anledningarna att man hamnade dĂ€r man Ă€r âidagâ?
Ohh. Vi korsar vĂ€garna med Airhaven igen, och fĂ„r höra mer om rebellerna som tycker att de rullande stĂ€derna spelat ut sin roll (de har nog inte fel) och vĂ„r gamla bekanta Fang skall vara en spion för dem. SpĂ€nnande. Jag ser det inte som lika konstigt som Tom gör att Hester bĂ„de anade att Fang var en spion eller Ă€r positiv till rörelsen. Hon vĂ€xte ju trots allt upp som âmossingâ.
SpÀnnande med en amfibiestad som klarar sig bÄde pÄ land och till vatten, Àven om det blir ett snabbt abrupt slut för Turnbridge Wheels. Peavey grÄter över opportunisterna som slaktar den sjunkande staden som om han sjÀlv inte Àr en pirat som lÀmnade sina barn att dö i staden. Han gör sorti ur historien som piratkaptener som fÄtt besÀttningen emot sig brukar göra, och det Àr bara Törnskatans uppdykande som hindrar Tom och Hester att gÄ samma vÀg. SpÀnnande.
DelmĂ„l 6 (Kapitel 22â25).
SĂ„ Törnskatan vill göra Hester till en jĂ€gare â och hon tycker det Ă€r en bra idĂ©? Tom verkar fĂ„ henne pĂ„ bĂ€ttre tankar iaf, gott sĂ„ dĂ„ han ocksĂ„ var den som Ă€ndade Törnskatan. Törnskatan som f.ö. fick ett vĂ€ldigt fint slut med att Ă„terfĂ„ sin gamla identitet innan denne dog. Tom blir mer och mer fĂ€st vid Hester vilket kanske Ă€r braâŠ
âŠdĂ„ Katherine verkar falla pladask för ingenjörslĂ€rlingen Bevis som gömmer sig pĂ„ museet. Det Ă€r intressant att Londonborna Ă€r sĂ„ segerrusiga att de inte ser det horribla i vapnet de hurrar över. Undrar om hon börjar fĂ„ grepp om vem hennes pappa Ă€r Ă€nnu?
DelmĂ„l 7 (Kapitel 26â29).
Undrar om MEDUSA Àr en förkortning för nÄgot⊠Med tanke pÄ att det stavas ut med versaler?
Det sjunde delmÄlet blir en bergochdalbana för stackars Tom, han ryker ihop med Fang nÀr hon vill sabotera London. Men kommer pÄ bÀttre tankar och vill inte att han heller inte vill att Batmunkh Gompa skall förstöras. Och knappt hinner han sluta fred med dessa stridande kÀnslor att skydda bÄda stÀderna innan Valentine dyker upp. Och nu verkar han helt och hÄllet vara motstÄndsman, och insett att London mÄste skyddas frÄn Crome och Valentine.
Katherine lÀgger pusslet och inser att Hester kanske inte var utan legitima sjÀl att vilja döda Valentine.
Trist att mista Anna Fang redan hĂ€r. Skall bli spĂ€nnande att se hur det gĂ„r för Tom och Hester nu â och om Katherine kommer hjĂ€lpa dem för att rĂ€dda London undan sig sjĂ€lv.
DelmĂ„l 8 (Kapitel 30â33).
Kate gĂ„r mycket riktigt igenom en liten kris nĂ€r Valentine kommer hem, hon vĂ€ljer iaf att konfrontera honom. Han tar till skuldkortet och skyller givetvis pĂ„ henne â eller snarare att han ville ge henne en bĂ€ttre framtid. (Vilket hon i realiteten haft). HĂ€r ser vi att det finns de som ser en stor skillnad pĂ„ att Ă€ta en stad (dvs att delvis inkorporera den i sin egen) och utplĂ„na en annan stad totalt. Men merparten av Londonborna verkar för segerrusiga för att inse skillnaden kanske.
Det mesta av det intressanta sker kanske inne pÄ museet, Melliphant har som en lydig hund skvallrat för Crome och nu stÄr ingenjörerna tillsammans med de nya jÀgarna för dörren. Lite smÄkul scen dÀr historikerna (de flesta av dem) stÄr upp för vad som Àr rÀtt.
PÄ nÄgot sÀtt Àr det en fin scen nÀr Tom fÄr Äterse sitt London igen, och inse att det Àr (precis som alla andra stÀder) en rÀtt fel tingest. Och han har kanske sett lite för mycket, upplevt alternativ, för att riktigt se det som hemma.
Och nu Àr Hester Shaw Äter pÄ dÀck med siktet instÀllt mot Valentine. Samtidigt som Kate och Bevis rör sig uppÄt lÀngs kattgÄngen för att förstöra Medusa. Upplösningen nalkar sig.
DelmĂ„l 9 (Kapitel 34â37).
En fartfylld upplösning utan att action-delen har för mycket utrymme. London brinner bokstavligen nĂ€r Tomâs âJenny Hanniverâ möter Valentines â13th Floor Elevatorâ dĂ€r Tom mot alla odds segrar. Valentine Ă€r dock inte ombord utan slĂ€pas med Crome till Medusa för att aptera den till att sprĂ€nga försvarsmuren. Och det Ă€r hĂ€r vi för första gĂ„ngen kanske inser exakt hur knĂ€pp mannen Ă€r och vilken hybris han utvecklat:
âNĂ€r vi har slukat den sista kringströvande staden och raserat det sista bofasta samhĂ€llet ska vi börja grĂ€va. Vi ska bygga enorma motorer som drivs av hettan i jordens innanmĂ€te och styra vĂ„r planet ur sin bana. Vi ska sluka Mars, Venus och asteroiderna. Vi ska sluka sjĂ€lva solen och fĂ€rdas vidare genom universum. (Kapitel 34).
Det Ă€r ju sĂ„ dags för Valentine att âinse sanningen nuâ. En ödets ironi att Katherine förlorar sin Bevis Pod nĂ€r hennes fars skepp kraschar över London. Det Ă€r lite vĂ€ntat att det inte stoppar Katherine dĂ€remot, som sĂ€tter kosan mot Medusa och alla intentioner att stoppa den.
Katherine stĂ€ller sig mellan Valentine och Hester och tar sĂ„lunda ett dödande svĂ€rdshugg Ă€mnat för den senare. Hon tar Medusa med sig i fallet â det hĂ€r Ă€r ju nackdelen med att pyssla med saker man egentligen inte begriper sig pĂ„: det kan leda till en oĂ„terkallelig katastrof.
Boken slutar med Crome som gÄr under nÀr Medusa förgör sig sjÀlv, och Valentine blir kvar pÄ taket nÀr Katherine dött. Hester och Tom lÀmnar ensamma staden i luftskeppet Jenny Hanniver. Och mycket tyder pÄ att de kommer leva lÀngs fÄgelvÀgarna nu.
En riktigt bra bok som blandar steampunk och dystopi pĂ„ ett föredömligt sĂ€tt. HĂ€r och dĂ€r ser man tecken pĂ„ att boken Ă€r Ă€mnad för en yngre mĂ„lgrupp men annars Ă€r den genomgĂ„ende en bra lĂ€sning Ă€ven om man passerat övre grĂ€nsen för denna grupp. Jag tycker fortfarande att vĂ€rlden som mĂ„las upp med stĂ€der som rullande monster Ă€r en bisarr sĂ„dan, och det kommer verkligen fram i boken just hur absurd och snedvriden den Ă€r. Och jag hade gĂ€rna sett boken fördjupa sig lite i vad Crome egentligen har emot bofasta (mer Ă€n en obestĂ€mbar avundsjuka). Jag mindes vĂ€ldigt begrĂ€nsat av filmen, och slĂ€ppte det mesta under lĂ€sningens gĂ„ng â jag ser nu fram emot att se om filmen. Och kanske framöver lĂ€sa de resterande tre delarna i serien.
